Foto: PEO PLOFF

Efter ett stort antal upprop i #metoo-rörelsen har ”turen” nu kommit till hästsporten. Idag presenterar Dagens Nyheter nämligen #visparkarbakut, ett upprop där 1.089 kvinnor som är eller varit verksamma inom svensk rid-, trav- och galoppsport, har undertecknat det hela. Där syftet givetvis är att belysa systematiskt utnyttjande av utsatta flickor i beroendeställning inom hästsporten.

Flera av dem har delat med sig av skakande berättelser inifrån stallvärlden. Där ett antal härrör från travsporten.

I uppropet vill man slå fast följande:

”1.089 kvinnor som är eller varit verksamma inom svensk ridsport samt trav och galopp har undertecknat uppropet #visparkarbakut. Syftet är att belysa systematiskt utnyttjande av utsatta flickor i beroendeställning inom hästsporten. Flera av dem har delat med sig av skakande berättelser inifrån stallvärlden.

Vi har fått nog och ingen kan tysta oss längre.

VI KRÄVER

1. Ett omedelbart slut på sexualiserande, marginaliserande, utnyttjande och nervärderande av flickor och kvinnor inom hästsporten.

2. Att de med maktpositioner i vår bransch: tränare, ridskolechefer, styrelsemedlemmar i ridklubbar, hästägare, travkuskar med flera – tar sitt ansvar. Att de börjar agera med omsorg, slutar att blunda för övergrepp och ställer ansvariga till svars.

3. Att både kvinnor och män ska uppmuntras till att bryta tystnadskulturen i stallet. Den som vågar höja rösten ska inte straffas.

____

Trottosport kunde redan för drygt ett år sedan rapportera och avslöja om ett fall av systematiska sexuella trakasserier. Den aktuella kusken, Jörgen Sjunnesson, blev en kort tid (någon vecka) avstängd, men friades av licenskommiten i Svensk Travsport. Däremot uteslöts han ur Skånska Travsällskapet.

En del av vittnesmålen som nu presenteras i DN härrör från travstall, enligt nedanstående.

Han klämde upp mig mot boxväggen och stack in handen mellan mina ben

Jag var 14, älskade hästarna och hade en strulig hemmiljö. Travstallet i granngården blev mitt ”extrahem” och jag blev skötare för stallets hingst. Att tränaren i stallet ständigt hade åsikter om hur man var klädd, att man hade för små bröst, eller var för smal, för ful eller för okunnig och att man ”borde” ställa upp på ett litet nummer för att ha existensberättigande tillhörde vardagen. Jag ställde aldrig upp. När han en kväll klämde upp mig mot boxväggen och stack in handen mellan mina ben slog jag till honom hårt i ansiktet.

Några dagar senare när jag kom till stallet efter skolan var min sköthäst borta, slaktad. Jag var inte önskvärd”.

Allt detta kladdande, så vidrigt

Redan på mellanstadiet var det jämnåriga vänner till mig som blev utsatta för trakasserier av fullvuxna män. Kyssar, kramar, händer på alldeles fel ställen. Både inom rid och trav.

I högstadieåldern var det manliga ridlärare och tränare som (även till mig) sa snuskiga saker. Jämt. Som om det var en sport att försöka vara så snuskig som möjligt. Skulle de hämta nåt så stod det alltid någon tjej ”i vägen”, så den stackars mannen blev tvungen att ta verktyg med mera genom att slingra armarna om tjejerna. Alltid detta kladdande. Så vidrigt, men ingen sa något. Det var som om det hörde till. Utan ord hjälptes vi åt att aldrig vara ensamma i stallet, i sadelkammaren…”.

Jag skulle få högt betyg om jag gick med på det han bad mig om

Jag var 16 år, gick första året på Naturbruksgymnasium hästinriktning och skulle ha praktik. Praktiken var obligatorisk och viktig för betyg och omdömen. Jag fick äran att vara på ett stort travstall hos en travtränare, känd inom branschen med ett gott rykte. Han var 45 år, gift och ansvarig för att betygsätta mig och ge feedback till gymnasiet om mitt uppförande. Det dröjde inte många dagar innan han först tafsade på mig. Han menade på att alla ”hans” tjejer lyckas inom branschen om man gick med på vissa saker på lunchrasterna.

Jag som prestigeprinsessa ville ha MVG och gjorde det han bad mig om. I tre veckor utsattes jag för trakasserier och ofredanden. Jag berättade inte för någon då ingen skulle tro mig eller skulle tycka att det var något att bry mig om. De andra tjejerna på praktiken var snarare avundsjuka att han gav mig uppmärksamhet då jag inte var från travbranschen.

När jag kom tillbaka till gymnasiet berättade lärarna att jag fått högsta betyg och bra omdöme och att han gärna ville ha mig som personal på helgerna, det skulle jag enligt lärarna vara väldigt stolt över.

Men jag skämdes. Det gör jag fortfarande 12 år senare”.

Jag skulle få rida min favorithäst om jag blev tränarens älskarinna

Jag gick andra året i gymnasiet. Jag utbildade mig för att bli diplomerad hästskötare. Stora delar av utbildningen var förlagd med praktik och hela klassen blev tilldelad en praktikplats, likaså jag. Ett travstall. Jag hade inte så mycket erfarenhet av trav innan men tyckte ändå det skulle bli roligt att se en annan del av hästsporten. Redan min första dag på praktiken tyckte jag att saker och ting var märkliga.

Det var en till tjej där på praktik samtidigt, från en annan skola. Hon var tystlåten och tillbakadragen. Jag lade märke till att hon alltid stannade nere i stallet hos hästarna när vi andra gick upp till fikarummet för fika eller lunch. Hon åt aldrig. Jag skulle snart förstå varför.

Det dröjde inte länge förrän den här travtränaren började göra närmanden. Det var till en början kommentarer. Även jag började känna olust att följa med upp på fika. I trappan på väg upp försökte man gå snett så att ens rumpa var in mot väggen samtidigt, för jag visste att han tittade på den för han såg alltid till att gå efter mig på väg upp.

Någon vecka senare började det bli mer påtagligt. Han ”råkade” komma åt rumpan när han skulle hjälpa till att kasta upp en på travhästarna i farten. Sedan blev det mer och mer avsiktligt när han tog sig friheter till min rumpa.

Jag började så småningom också hänga kvar i stallet när de andra gick upp, vilket tränaren lade märke till. Han märkte också i vilken box jag helst hängde, vilken häst jag gillade mest.

En dag när jag inte kunde undvika att följa med upp på fika för att dom verkligen insisterade så satt jag som på helspänn. Han såg till att prata med mig länge, så att de andra snart skulle kunna återgå till sitt arbete en trappa ned. När jag också tyckte det var dags att gå reste även han sig, tryckte upp mig mot väggen. Letade sig innanför min tröja med sina händer, klämde på mina bröst samtidigt som han försökte kyssa mig. Jag vände bort huvudet och fick ta emot hans äckliga kyssar på halsen i stället.

Han frågade om jag kunde bli hans älskarinna, då skulle jag i gengäld få komma dit på helgen och sköta om och rida hästen som hade blivit min favorit. Jag var 16 år.

Den här situationen kom jag ur tack vare att han hörde att hans fru och barn kom in i stallet en trappa ned. Då nästan slängde han mig åt sidan. Det var annars bara män som var i stallet, förutom jag och den andra praktikanten.

Efter det här fick jag nog och berättade för min lärare som omedelbart stoppade praktiken i det stallet. I stället blev jag placerad hos en annan travtränare, i stallet vägg i vägg. Jag behövde alltså möta den första travtränaren 3 dagar i veckan i en hel termin, se honom och hur han flinade när han såg mig.

Ägaren kom in och lade händerna över mina bröst

Jag var 17 och gick på gymnasiet åtta mil hemifrån och bodde inackorderad, fick även möjlighet att låna en häst att ta med och fick stallplats i samma stall som en klasskompis. En eftermiddag var jag ensam i stallet och ägaren kom in och upp bakom mig och la händerna över mina bröst och så något i stil med att ”de var ju fasta och fina”. Det var otroligt obehagligt alltihop, jag sa nog ingenting utan bara slingrade mig ur greppet”.

Initiativtagare till uppropet är Caroline Crafoord och Mika Thalén, vilka båda kommer från ridsporten.

Henrik Ingvarsson

10 KOMMENTARER

  1. Äckelmän!! Fy fan alltså. Så jävla billiga män och gubbar. Borde skämmas era jävla patetiska svin. Skäms för att vara man.

  2. På tiden att de utnyttjade inom travet ger full vittnesbörd om vad som varit känt i 40 år.

    Enda som saknas är namn på förövarna.

  3. Beroendeställningar har alltid utnyttjats och kommer alltid att göra det. Det enda sättet att utöva motstånd mot detta är att vara cynisk från allra första början och utgå ifrån att majoriteten av människor man möter kommer att försöka att utnyttja en på olika sätt. Tänk er för varje gång ni ingår ett skrivet eller muntligt kontrakt och ställ er frågan: Har jag någon väg ut om det skiter sig?

  4. Dags att hänga ut dom otroliga maktutövarna som driver och har drivit travstall och utnyttjat sin maktposition mot tjer och kvinnor i svår beroendeställning och fysiskt underläge. ALLA har vetat, några har tidigare blivit lite uthängda, som Sjunnesson och för ganska många år sedan Claes Svensson. Men sen glöms det lika fort och allt får rulla på…. usch….grisfösare och annat djurplågeri, hot, kladdande och kränkningar, dickpicks, otrohet och våldtäkter…. Travet är inte vackert!

    ATG förstör dessutom publikupplevelsen och spelet, vi som inte kan spela 30 000 rader i avancerade dataprogram har ingen chans längre, mot alla stora bolag osv. Jag har lessnat, ska nog söka mig till nya intressen.

  5. Ska bli roligt att se om ni lägger samma energi att få fram namn som mot sjunnesson 🙂

    Är nog inte lika roligt för er om det är stora etablerade tränare

  6. Persson ni är grymma som tar upp allt mellan himmel och jord, inom travets värld då. Skönt om det avslöjas vem det är så alla oskyldiga kan lämnas därhen.

  7. Om man nu kan rangordna såna här otidigheter så lär Sjunnessons dickpicks framstå som ”lindriga” i förhållande till vad som försigåtts i i vissa stallar under åren . Det är nog ett stort antal män som är i behov av terapi för en odräglig kvinnosyn samt användande av sin maktposition för att pressa unga tjejer till sexuella tjänster oavsett om man finns inom travet eller i övriga delar av samhället. Tycker min namne uttryckte det bra för vad man känner för dessa män..

  8. Metoo i all ära, inkluderar dessa vittnesmål. Det jag däremot kan störa mig på är exvis Moa Hjelmer som lämnar ut så pass mycket fakta att det blir kvar knappt en handfull möjliga. Alla blir förstås misstänkta så länge inte namnet lämnas ut.

LÄMNA EN KOMMENTAR

1000 tecken kvar