Foto: PEO PLOFF

Det skulle bli en en härlig upplevelse, ett äventyr. En skjuts på väg mot sin dröm, att arbeta inom travsporten.
Det slutade i en händelse som förmodligen kommer att vara ärr för resten av livet.

Maria är 16 år när hon packar sina väskor för att ge sig iväg på sitt livs traväventyr. I den gymnasieutbildning hon går för att skaffa sig examen som hästskötare ingår nämligen en obligatorisk praktikperiod, så som alltid är fallet på dessa utbildningar, och Maria har valt och fått möjligheten att tillbringa och utföra den i ett travstall i Frankrike. I totalt fyra veckor är tanken att hon ska vara där.

Anledningen till att valet har fallit på Frankrike är för att hon känner en del människor som varit där tidigare och som talat om att ”det varit helt fantastiskt”. Hon ser mycket fram emot det.

Maria är nöjd med dagarna som förlöper, hon tycker att hon lär sig mycket och träffar många trevliga människor. Har väldigt roligt. Trivs med tillvaron, där hon befinner sig långt hemifrån.

Men när det gått ganska exakt tre veckor råkar hon ut för något förfärligt. I samband med en festkväll på träningsanläggningen blir Maria förgripen, och våldtagen, av två män. En våldtäkt som utförs i en lägenhet på en ovanvåning i en stallbyggnad. En lägenhet som också är en av förövarnas bostad.

Maria uttrycker att hon inte vill prata om varken dagen i stort eller händelsen mer än så, hon anser det helt enkelt för plågsamt, däremot berättar hon vidare om hur efterspelet till den hemska kvällen blev.
– Jag valde att polisanmäla det hela direkt dagen efter. Något jag knappast skulle ha gjort om inte min kompis och mina föräldrar hade stöttat mig så bra som dom gjorde. Jag ringde min kompis direkt efter händelsen och förklarade vad som hade inträffat. Och hon var också den som fick mig att inse att jag verkligen var tvungen polisanmäla och hon stöttar fortfarande mig också väldigt mycket, säger Maria.

Som sagt, Maria anmäler saken den efterföljande dagen och samma dag reser också hennes pappa ner från Sverige för att hämta henne.
– Ha i åtanke att jag var 16 år gammal och nästan 200 mil hemifrån, så det var inte lätt. Det var det inte.

Nu har det gått nästan ett år sedan den fasansfulla händelsen. I somras gick Maria klart sin utbildning och för tillfället arbetar hon i ett travstall hemma i Sverige. Och trivs bra, säger hon. Trots det som inträffat ser Maria en framtid i travsporten.
– Jag är 17 år nu, jag tog studenten i somras och har hållit på med hästar i tio år. Själva travvärlden kom jag in i genom gymnasiet och anledningen till att jag vill jobba inom travet är för att det är det jag älskar. Och det enda jag någonsin varit helt säker på att jag vill hålla på med.

Snart väntar dock ett nytt jobbigt kapitel i historien. Rättegång. Och att därmed åter möta förövarna; båda två aktiva kuskar i Frankrike.
– Tack vare att jag polisanmälde det hela på en gång så kunde polisen hitta och gripa de som gjorde det. Nu har den ena av dem också erkänt och jag väntar nu som sagt på rättegången.

Om varför hon vill nå ut med sin historia, trots smärtan i den, säger hon så här:
– Ända sedan det inträffade har jag varit ganska öppen med vad som hände; just för att jag tycker att fler måste få upp ögonen för att sådant här händer under näsan på oss. Och det går inte att vara ignorant och säga att det aldrig kommer hända en själv eller någon man känner. Det här är en del av samhället idag och vi måste vara mycket mer måna om att försöka få bort det.

Att en sådan här händelse är ett angrepp på hela ens integritet, kropp och själ och som sätter djupa spår förstår de flesta av oss. Även om vi samtidigt knappast kan föreställa oss hur det verkligen är att drabbas, vi som sluppit. Och livet går också mycket riktigt i vågor för Maria.
– För tillfället mår jag i perioder hyfsat. Jag har både bra dagar och dåliga dagar kan man väl säga, avslutar hon.

Henrik Ingvarsson

Fotnot. Maria heter i verkligheten något annat.

Läs också:

Fallet ”Maria”: Modigt, viktigt – och mycket att jobba med

4 KOMMENTARER

  1. Maria,
    Känns bra att pappa hämta hem dig direkt,hoppas innerligt att du och dina närmaste får allt stöd som finns.
    Travets värld är heller inte förskonad från idioter som dessa.
    Blir berörd av det du blivit utsatt för och hoppas att du kommer tillbaka i den normala vardagen igen ned fullt förtroende för mänskligheten.
    Dårarna kommer att få sitt straff, jag lovar dig!!!!!

  2. Vad jag hört fick de kännbara straff båda två och polisen gjorde en rejäl utredning med många dna tester. Tragiskt för alla oskyldiga inblandade familjemedlemmar och givetvis flickan ifråga!!

  3. En tjej på en bana nära mig fick för en del år sedan ett resestipendium som hon beslöt att omsätta hos en i Frankrike då verkande svensk travtränare (ej kvar där). En kompis till henne skulle åka med för egna pengar, vilket inte mötte några hinder från tränaren.

    Innan avresan var stipendiaten i telefonkontaskt med tränaren, som lovade att skicka någon att möta upp vid flyget, och inkvarteringen var löst. När tjejerna landade fanns ingen på plats att möta upp, så de fick själva leta sig ut till anläggningen. Väl där möttes de inte av någon handledning utan fick försöka att sysselsätta sig själva. Inkvarteringen bestod av sängar på loftet, med nattsömnen störd av råttor springande över golvet under natten.
    Nästa dag ordnade de på eget bevåg b&b-inkvartering på annat håll, och det var nog ren tur att de inte hamnade i fel omgivning. Väl hemma var de en erfarenhet rikare, men inte på det sätt de hoppats…

LÄMNA EN KOMMENTAR

1000 tecken kvar