För en vecka sedan fick jag en notis på min lur, privatmeddelande på Twitter av Lennart Persson.

Min första reaktion?

-Shit, vad har jag nu hittat på, vad har han nu avslöjat?

Jag slank undan riktigt billigt, och åkte istället på att vara Gästredaktör under en vecka på trottosport.

Skämt åsido, detta ska bli riktigt skoj och jag hoppas att jag kommer kunna bidra med något litet leende och några tankeställare.

Jag heter André Eklundh, är travtränare och travkusk.

Välkomna! 

Vi kan börja med en kort presentation för er som inte riktigt vet vem jag är.

Kort och gott en 30-årig travgrabb som haft ett spikat mål sedan barnsben. Jag skulle bli travtränare och jag skulle vinna lopp.

Min farfar startade travintresset hos ”Eklundh” och då som hästägare hos Sören Nordin, detta gjorde såklart att även farsan hamnade på travbanan men fick med åren ett större intresse och de för hästen. Han skaffade sig en egen pålle och tog amatörlicens.

I ett tredje led dök jag upp och hängde med ut i stallet i mycket tidig ålder. När jag fyllde 8 åtta år fick jag min första ponny och började som 9-åring köra ponnytrav. Intresset bara ökade för varje år och som 17-åring fick jag äntligen börja tävla med formel 1-hästarna.

I mitt femte race tog jag min första seger och det med min egenägda 9-åriga valack Mr Löjtnant som vann på Jägersro till 54 ggr degen. Den segern finansierade sedan mitt körkort som det varit ett hemskt liv om hemma.

Mamma, som för övrigt är helt ointresserad av trav, hade varit på mig flera somrar om att jag var tvungen att skaffa mig ett sommarjobb så att jag kunde få ihop pengar till mitt körkort och jag hade lugnt och nonchalant kontrat med, ta det lugnt morsan, det fixar ”Löjtnanten”. Att jobba när jag var ledig var inte att tänka på, mina lov var precis heliga, jag skulle vara i stallet så var det bara. Hennes min den där sena tisdagskvällen när jag och farsan kom hem från Jägersro efter att Löjtnanten kutat in 20.000 kr till mitt körkort, den minen…..

Efter studenten, där jag gick samhälle/ekonomi-linjen, sökte jag jobb hos ett flertal tränare. Jag fick nobben av bl.a. Joakim Lövgren och Stefan Persson (Stefan som jag för övrigt nyligen köpte häst ihop med). Till slut fick jag nys om att Thomas Uhrberg sökte personal och ringde upp. Jag fick jobbet och var sedan honom trogen i  sju år innan jag tog steget och blev egen tränare. Sju mycket lärorika år hos Thomas som jag numera ser som en mycket bra vän och en viktig mentor i mitt liv.

Jag har nu varit proffstränare i  sex år. Det har blivit några framgångar, några V75-segrar , ett par årgångsfinaler men väntar fortfarande på den där hästen, det där lyftet som ska sätta fart på hela rörelsen.

För ett år sedan tog jag sats och slog till. Jag köpte mig min egna gård, som även de har varit en dröm sedan barnsben. Jag köpte Familjen Nordenssons gård utanför Nossebro mellan Skara och Göteborg. Gården har ca 35 boxar med rundbana och rakbana. Att köpa egen gård är ett stort steg men med 1 ett års distans till affären så står det helt klart att detta var det bästa jag gjort hittills i mitt liv. Hästarna trivs fantastiskt bra här, dom är pigga, glada och välmående, det syns lång väg. Sen är gården precis lagom stor för mig och min rörelse. Jag är den typen av människa som hellre fixar och donar än lägger mig på soffa och tittar tv. Även banskötseln är något som ligger mig varmt om hjärtat och jag vet inte hur många timmar jag lagt i traktorn senaste året men många är det. Jag hoppas hästarna uppskattar fina banor lika mycket som jag.

För dagen har vi ca 30-hästar i träning varav tio är nykomna 1-åringar. Det är full rulle med inkörningarna och för dagen är sju av dom i vagn.

I skrivande stund är jag påväg till Halmstadstravet där jag idag ska debutera stallets andra tvååring för året. Den första, Felicity Shagwell, debuterade under danska derbyhelgen på ett strålande vis som 5femmai ett mycket tufft lopp på 16,3/2000m och siktas nu mot auktionsloppet på Solvalla nästa vecka. Så känslan är att vi prickat ganska rätt med unghästprogrammet redan första året på den nya gården.

Under veckan som kommer hoppas jag kunna ge er en bra inblick i mitt liv som tränare och kusk, detta varvat med en hel del ”goa” storys som passerat längs med vägen men även prata lite allvar och leverera en del synpunkter.

Tills dess, hälsningar

André 

Nedre bilden: Mitt och Stefan Perssons auktionsfynd från Tyska Derbyauktionen i Berlin. Earl Grey (e. Main Wise As ue. Tap In) fick vagn på sig för första gången idag. En snygg grålle som vi har starka funderingar att döpa om till Mr Grey för vad kan vara mer lämpligt med en sådan ägarduo?

12 KOMMENTARER

  1. Ja det sådant här som är kul och intressant att följa i travsporten. Mer från dessa unga människor som ska bära travsporten framåt.

  2. Mycket trevlig inledning som gästkrönikör! Kul att så många framgångsrika unga tränare kommer från ponny- och ungdomsleden och visar hur viktig dessa verksamheter är!
    Och vilken dubbel igår på Halmstad!
    Fd ungdomsansvarig

Lämna ett svar till Stefan Rodin Avbryt

1000 tecken kvar