Företeelser, sådant som blir till en vana i idrotten, som bara pågår och snudd på förväntas pågå, det är bra att skaka liv i. Diskutera. Analysera. Reflektera.

För det behövs oftast att någon eller något bryter mot det invanda mönstret, kanske till och med bryter en så kallad ”hederskod”.

När Hammarby i sin hemmamatch mot Häcken förra söndagen i slutskedet av den bröt mot en sådan gammal invand och ingrodd sak, tog det hus i helvete.

En Häcken-spelare, lagets ena mittback, drabbades (?) av kramp. Målvakten i Hisingen-gänget sparkade då, utan att fundera en sekund över saken, ut bollen över sidlinjen. I en given förväntan om att sedan få bollen tillbaka av Hammarby. Så som det brukar vara. Så som det alltid varit. Så som, om man ska vara sådan, man kan kan sätta i system.

Det gjorde nu inte Hammarby. Man körde igång spelet själva, tog tag i bollen, och ett par kombinationer senare låg den i Häckens mål. Och matchen var kvitterad.

Hus i helvete som sagt. Så där gör man inte! Bryter mot en hederskod. Hela fotbolls-Sverige har rasat. En del hammarbyare också, men många grönvita har också försvarat sig. Det är väl naturligt. Och i synnerhet är det en så milsvid skillnad mellan att uttala sig om han bara tagit del av den enstaka situationen och att – som jag – ha befunnit sig på stadion under den aktuella matchen. Allt som föregick situationen, stämningen, irritationen, den växande. Gummibandet som sakta men säkert tänjdes ut. Bland det mest absurda jag sett på en fotbollsarena var för övrigt den Häckenspelare som när han under andra halvlek inser att han om några sekunder ska bytas ut; tar en maxlöpning till motsatt sidlinje, för att därifrån – när bytet ska ske – i sakta mak gå tillbaka, för att genomföra bytet. Den detaljen har inte speciellt många rasare tagit in, det kan jag garantera.

Med det sagt och hela den där kråksången. Inte jättesnyggt av Hammarby. Men – kanske bra på sikt; för samtidigt som alla beklagar sig över ökade maskningar, filmningar, fula knep och gråzoner … så tycker samma personer att krampspelaren (som såklart i rask takt strax senare joggade fram) borde fått bollen åter.

Kanske var det alltså bra att det ruskades tag i ”systemet”.

Nu vet jag inte riktigt hur jag ska krysta in den här händelsen i det travmässiga jag tänkt ta upp, men vi kan väl i alla fall prova. Lite äpplen och päron blir det, men vad tusan.

Solvalla har just kört igång igen efter sitt sommaruppehåll. Om den här saken är mer frekvent där eller om vi bara reagerar mer på det just på huvudstadsarenan vet jag inte. Men det är en stark känsla att så är fallet.

En travkännare (Fredrik Fällgren) ställde på twitter efter tävlingarna i onsdags nämligen en fråga till en av landets toppkuskar; Erik Adielsson. Tillika medlem i ST:s styrelse. Fällgren hade klockat loppets andra femhundringar under inledningen på dagen och uppmärksammade en invand företeelse:

1) 1.14,2 (kort, högsta klassen)
2) 1.21,3
3) 1.15,3
4) 1.21,0
5) 1.19,0

Vad gör vi åt saken”, frågade Fällgren frankt Adielsson. Vilken svarade att han hade lite tankar och funderingar, men tyckte att twitters små textutrymmen gjorde analysen besvärande. Något jag har all förståelse för…

Jag hörde mig för med Erik Adielsson om han istället ville utveckla det hela hos oss, men han avböjde med hänvisning till att han ännu inte hade någon benhård åsikt. Med att reflektera är en sak, att komma med en lösning är värre – och kring det är det bara att hålla med.

Jag tror alla i sporten i alla fall är eniga. Att loppets andra 500 meter snudd på alltid går långsammare än de första är såklart inte livets gåta, snarare en självklarhet. Det är givetvis magnituden av det hela vi pratar. Slentrianen i att så många lopp ser likadana ut. ”Speedway”. Kanske i synnerhet på Solvalla. Där storstallen och catchdriverna är som flest. Där samma kusk i ena loppet kör för Nurmos mot Walmann. För att i nästa köra för Walmann MOT Nurmos. Det är såklart en besvärande detalj, och vad göra åt den?

För det var som någon skrev. Rätt som det var kom en lång skåning mitt i loppet och fan i mig var så fräck att han körde förbi alla (Christoffer Eriksson och Treasure Kronos). Gjorde en … Bajen (okej, jag varnade för det långsökta)!
Brydde sig inte om några invanda mönster.

Det här är en smula förenklat, såklart. Men om vi ändå ska fundera lite.

* Catchdriverproblematiken? Nurmos mot Walmann i lopp 1, Walmann mot Nurmos i lopp 2. Hur göra?

* Möjlighet införa begränsningar i hur mycket man får sänka tempot? Är det överhuvudtaget genomförbart? Att du i ledningen inte får köra mer än exempelvis max tio sekunder långsammare andra femhundra. Vid 1.08 första 500 får du som långsammast köra 1.18 andra 500, vilket skulle bli 1.13 första 1.000.

* Open stretch, det numera så hyllade på Åby, på fler banor? På Solvalla? Jag är själv en velare här, och tycker i grund och botten för min travsmak att det blir för mycket lottokulor på Åby. Samtidigt blir jag ibland desperat jag också…

* Längre banor? Borde vara det rimligaste alternativet. Men ekonomi och – kanske invanda mönster har hittills satt stopp. Och SKULLE det automatiskt bli roligare, är vi säkra på det? Det svenska sättet att köra, som till exempel i min värld är att föredra framför det amerikanska, skulle det bli annorlunda om bankroppen blir 1.200 eller 1.400 meter?

Mantorptravets eventuella nya bankropp.

Ni hör, inte helt enkelt.

Som så mycket annat.

Men det är som vanligt bra att skaka liv.

Henrik Ingvarsson

32 KOMMENTARER

  1. Fler tilläggslopp, gärna över längre distanser och max 5 hästar på varje volt. 1640 auto borde förbjudas.
    Skor och vanlig vagn på alla hästar ger också mindre av spets o slut. Längre upplopp (minst 230meter). Rejält vinklade startbilsvingar där ytterspåren har en sportslig chans även efter lottningen.

    • Kan bara hålla med på allt. Mer volt, färre sprinterlopp ställer också större krav på kuskarnas skicklighet från start och tempobedömning under loppet. Det blir mer varierad körning och helt enkelt mer underhållande trav än spets och slut

  2. Det går nog att skriva en avhandling på sisådär 800 sidor om modeåsikterna inom travet med början på de gamla popstallens tid. Sedan kom travspeedwayen, där Björn Lindblom och Leif Berggren var för snabba från start och sedan pullade upp. Så hade vi Jägersrolunken, följd av Solvallalunken, därefter att Björn Goop körde för långsamt i spets, och nu så skall vi ha fler banlängder och längre distanser, Solvalla skall ha stängt/öppet på sommaren, och det fånigaste tyckandet av allt, lagtempotänket: ”nu måste någon offra sig, annars fuskar favoriten bort loppet”. Och bakom hälften av allt ”nytänkande” står Micke Nybrink – särskilt när han förlorat.

  3. Lås en kusk till 2st tränare på Solvalla.
    Adielsson kör åt Svante o Stig H, Örjan åt Daniel o Roger W osv. Det här skulle få mer spridning på antal kuskar.

    Den där heders ”regeln” o ge tillbaka bollen till motståndaren är så totalt vriden o fel så man kan ju bli tokig.
    Ett lag anfaller o är mitt på motståndarens planhalva då en försvarare är ”allvarligt” skadad o anfallande lag kickar ut bollen för vård av spelaren. Som tack så kastas inkastet till en spelare som skickar ner bollen till det andra lagets målvakt…
    Dvs det lag som hade anfall o var snälla o spakade ut bollen får nu börja om i eget straffområde…
    Sånt gör mig vansinnig.
    Jag vill se 3 byten/ lag som nu men att dessa byten sker under spelets gång som i handboll/hockey osv. Inget spelstopp utan bara byt. Då slipper vi maskningar.

  4. Allt handlar om betraktarens ögon. Känslan är att de flesta svenska travtränare tycker Meadowlands storloppsdag är perfekt travsport ( vi kan för ögonblicket strunta i drivningarna). Mina travintresserade vänner föredrar alla dagar i veckan en storloppsdag på Vincennes eller Enghien, många positionsbyten och det är svårt att i sista kurvan gissa på vem som vinner. Men detta kräver givetvis distanser kring 2600-2800, tvärtemot utvecklingen med mer bilstart och korta lopp.

    För övrigt är jag trött på allt tjafs om Nybrink, han gillar trav och är kunnig. Visst har han spelintressen i loppen men att hans kommentarer helt styrs av dessa köper jag inte. Men Kanal 75 siktar mer och mer mot profiler som Malla, han har dominerat många sändningar under sommaren. ATG-live är ju en plåga där travkunnande närmast är en belastning, frågan är hur länge Widman, Molin + någon till får vara kvar.

  5. Det givna svaret är ju större banor, längre upplopp, men dit kommer vi inte på överskådlig tid, jag önskar att fler tränare skulle antingen börja köra sina egna hästar i större utsträckning och att dom som inte kan eller vill, vågar satsa på fler kuskar, yngre, sprida på styrningarna så blir den lilla catchdriver elit vi har inte lika dominant, det är faktum att det är kompisarna som styr i loppen, luckor kommer av någon outgrundlig anledning ofta till vissa hästar som blir hängande i 3 spår i första sväng.

  6. Jag såg matchen och Häckenspelarna var inte ens på plats, några stod ute vid sidlinjen och tog instruktioner av tränaren och resten stod bara som frågetecken tills de fattade att Jiloan Hamad inte tänkte ge tillbaka bollen och då var det för sent. Enda sättet som det där skitlaget kan göra mål verkar det som men det var skön karma när Häcken helt rättvist avgjorde på övertid. Fruktansvärt pinsamt för Hammarby fotbollsklubb. Att dra paralleller till när Christoffer Eriksson helt korrekt med en stark häst kör vaket och offensivt på nationalarenan var långsökt även för att vara dig. Inte bara långsökt utan partiskt och oärligt.

    Det som behövs på svenska travbanor är längre upplopp snarare än konstiga förbud, open stretch eller att vräka iväg mer prispengar i unghästloppen. Och bättre doserade kurvor. Alla banor bör byggas om när tillfälle ges.

    • Inte ens att skriva och understryka långsöktheten, att jämförelsen ska ses för vad det är, räcker alltså för dig, du måste ändå rasa och hata. Hur tydlig måste jag vara?

      Och EN spelare stod för övrigt och ”tog instruktioner”, du som bara har ärliga syften.

      Vill du ha bildbevis kan jag mejla.

      • En spelare tog instruktioner och åtminstone en annan hade precis lämnat sidlinjen och var helt ur position. Och jag rasar inte utan konstaterar bara att det var mer än långsökt att kalla båda de sakerna för att våga bryta mönstret (det ena var en hyllad taktisk triumf och en frisk fläkt och det andra ett pinsamt lågvattenmärke för hela säsongen som förstummade expertkommentatorerna). Om ett lag maskar eller slår ut bollen så är det domarens uppgift att kompensera det genom att lägga till tid.

        Att bryta mönstret och en gentlemannaregel på samma sätt som Hammarby gjorde inom travet hade varit att mer som att gå ut i andraspår runt en galopperande häst och sedan inte gå tillbaka igen och vinna loppet tack vare det. Inget som bör uppmuntras på något sätt.

  7. Motsvarigheten till det Bajen gjorde är väl att den som ligger i innerspår och ska runda galopperande häst struntar i att gå tillbaka utan stannar kvar i andraspår. Och eftersom Bajen gjorde mål så kan scenariot fortsätta med att travekipaget vinner loppet. Någon som vet om det har hänt någon gång?

  8. Tror att 1200 är det optimala. Krävs inte så mycket för att få roligare lopp. Jämför bara korta kurvor mot långa och hur mycket det gör. Vem föredrar inte Axevalla före Umeå? Däremot, bevare oss för milebanor. Tristare lopp körs väl bara på Åmål.

    Och tycker att det är en bra idé att kunna maxa hur mycket man får sänka tempot. Med chip måste det ju vara väldigt lätt att kolla i efterhand.

    Ja varför har just detta med att ge tillbaka bollen blivit en sån gentlemannagrej. Måste väl vara det enda som är gentlemannamässigt i dagens fotboll. Filmningar, tröjdragningar, fejkade skador, maskningar und zu weiter. Väldigt svårt att bli upprörd över bajens tilltag. Och då är jag ändå gnagare…

  9. Rusning om spets och sen raklång bakåt har blivit legio vid framförallt autolopp numer.

    För några år sedan gjorde jag läsarna på Travpunkten varse när jag poängterade hur otroligt uppullade loppen var andra 500-hundringen. Då var Jägersro det utstickande exemplet vecka efter vecka.

    Nu uppkommer fenomenet ”random” över hela linjen.

    Jägersro förra veckan 5 av 6 första med startmetod Auto.
    21.9
    19.6
    18.5
    15.7 (kortlopp)
    17.4 (kortlopp)

    Det är numer så vanligt att man som spelare helt enkelt får lägga detta senario i den troligaste utfallet vid loppanalysen.

    Sen vet jag inte riktigt om detta skall ses som något extremt negativt som man måste ändra på eller införa nya regler emot. Möjligen händelselösa men det kan trav från USA också vara trots ”vikörsålängelampanlyser” mentaliteten overthere.

    Regeln som finns är ju att du inte får ta upp så det blir farligt för bakomvarande och det är upp till domarna att avgöra.

    Sen var nog jämförelsen med Bajen…… ”skapligt” långsökt *Blink*

  10. Finns många faktorer, aveln är en av dem. Hur ofta ser du en entaktad tanker som ”aldrig blir trött” komma farandes i spåren numera? En känsla är att det var betydligt vanligare förr.

    Enda lösningen är ombyggnad till flera Vincennes-inspirerade banor

  11. En lösning är att många fler hästar får chansen på ett längre upplopp. Dvs. att så få hästar som möjligt sitter instängda. En variant att lösa detta är med open stretch-spår. Jag förstår inte de som är motståndare till det! Varför är det mer rättvist att en häst med mer krafter sitter fast, så att en tröttare häst kan vinna?

    • Klart open stretch är och hade varit lösningen men där har några gapande aktiva sagt att man inte kan avgöra större lopp eftersom det kan hämma aveln iom att deras ”stjärnor” kan bli avslagna av en invändig spurtare, så korkade argument så de bara kan komma från en aktiv inom just travet, som aldrig blir emotsagd.
      I konsekvensens namn borde då den som kommer loss ”vanliga vägen” från rygg ledaren inte heller godkännas som måletta, eller loss från tredje inner…
      Har man en så dålig (avels)hingst att den måste hålla fast hästar för att vinna klassiska lopp borde man kanske försöka avla på en bättre skallutrustad pålle.
      Och de ”spelexperter” som lyckades få bort stretchen på Eskils och Halmstad (de försökte på Åby o Sk också) hade enbart för låga spelambitioner ( inget vinstbehov) och var för lata för att behöva tänka ett
      varv till i analyserna när de skulle kasta iväg sina (för) högt betalda travtips i TV o spalter.

  12. Längre upplopp är ett måste ledningen är för viktig i dagens trav ! Spets med toppkusk pulla upp i sista sväng har vi sätt för mycket av. Fram med lite variation vad är travet rädda för?

  13. Open stretch är det sämsta idé som finns det är inget roligt när hästar gör grovjobbet förgäves. Och en stor del i intresset för travsporten är uträkning på om en del hästar ska sitta fast. Bästa ändringen är att göra loppen längre så vi slipper helstängt och jänkarvagn på sommaren. I övrigt tycker jag att trav är nog svårt redan idag om man ska få alla rätt på v86, v7 eller v64.

  14. Det var en massa åsikter när Åby byggde om banan till OS, det snackades om bojkott och allt annat som förekommer i sandlådan men en dag så uttalade sig en utan dom största tränarna/kuskar att det är kanonbra, rättvist att alla får chansen o s v sen blev det tyst på läktarna och i dag är banan ett måste för att få roliga tävlingar, och som hästägare helt överlägsen allt annat, Sömnvalla skulle byggas om till O S bana, då är det slut med sömnpillren till lopp, visst förekommer det riktiga race men som skrivs ovan, kuskmaffian på Solvalla har förmodligen ett hederskodex.

  15. Till alla utom fader fouras! Kan jag få köpa in mig på era system eftersom jag inte tycker det är så lätt å tippa som det verkar för er. Ni måste fråga er själva om ni är intresserade av trav på riktigt. Ha det bra alla gnällpottor!

  16. Openstretch på alla banor under V86 V75 . Höga böter för drivningar halvspårskörning osv. Kanske dags för stallodds också.

  17. Längre lopp är givet. Hästarna är helt enkelt mycket bättre nu än när distanserna ”uppfanns”. Det gör ledningen mindre viktig, och minskar därmed anledningen att stressa upp en massa hästar innan start. Skulle nog dessutom minska ägarnas veterinärräkningar en hel del. Speed kills…

    Sen borde det naturligtvis vara en självklarhet att man inte fick ”tävla” mot sig själv, sin arbetsgivare, eller huvudsakliga uppdragsgivare. Det är egentligen ett stort skämt att det fortfarande är tillåtet. Det har inget med sport att göra, utan handlar om rent näringsidkande. Näringsidkandet är säkert intressant för de närmast sörjande, men totalt osexigt för den eventuella publiken att titta på. Klart ingen orkar stå på publikplats och bry sig om hur ett litet gäng cashdrivers gör upp det ekonomiska, när gänget knappt vet eller bryr sig om vem de tävlar för. Annat än som spelobjekt då, för det duger ju fortfarande att spela på vem som släpper till vem…

    • Kanske dags att damma av och fräscha upp Jerrings klassiska:
      ”Japaner, japaner, överallt japaner……..”
      Till detta:
      Erik o Örjan o Björn, Erik o Örjan o Björn. Överallt Erik o Örjan o Björn…..!
      (finns fler namn till listan men då blir ramsan ännu mer långtråkig)

  18. Om problemet är att det är samma tränare och samma kuskar som kör ”likadana” lopp på repeat, så kan ju inte lösningen vara att bygga om banan. Blir ju som att försöka läka ett benbrott genom att lägga armarna i varsin mitella.
    Handlar det inte om att bredden i svensk travsport håller på att försvinna, vilket i sin tur ger dålig tillväxt i eliten dvs det kommer fram för få nya Christoffer osv

LÄMNA EN KOMMENTAR

1000 tecken kvar