Timoko i Prix de Washington, ett internationellt lopp av Grupp II-karaktär, var såklart huvudanledningen till att Björn Goop valde bort E3- och V75-finaler på Bergsåker den här lördagen.

Samtidigt är det ju så att Björn alltmer gör just det. Väljer Frankrike, kontinenten, det interationella. När liksom inte ens stora unghästfinaler och V75:s dito ”duger”; det är ett ganska tydligt ställningstagande trots allt.

Under eftermiddagen var det alltså Enghien i Paris som gällde. Och som, ja som han lekte, Björn. Som han bollade med de andra. Som han med där alltid försiktiga leendet och det lite bakåtlutande kikandet över den lätt uttjatade högeraxeln dominerade. Ja, för ingen kan se så retlig ut som Björn Goop i segersäker sits.

Och visst, bra hästar framför sig och allt det där – ”det är de som gör jobbet” – och Timokos triumf var såklart en ren skrattmatch via jämnt 1.13-tempo första kilometern i billig sällskap. Men likväl, den där lättheten, pondusen, självklarheten. Denna blandning mellan kraft, fräckhet och känsla.

Ja, är det inte nere i Frankrike som man med all önskad tydlighet ser Björns alla unika egenskaper i ett extra lysande sken?

Idag var det alltså först spel mot mål med Timo Nurmos Sir Ratzeputz, sedan efter samtliga rätt i sulkyn sak samma med Stefan Perssons Global Respons (båda tjänade närmare 25.000 euro), och så – det förväntade spets-och-slut-skådespelet med evighetsmiraklet Timoko (54.000 euro ytterligare in). I ett lopp där för övrigt Lutfi Kolgjinis Venkatesh positivt satt fast med sparade krafter som tvåa (och fick för det 30.000 euro).

Och när det var över, lekstugan i Paris, for han in till stadens alla möjligheter till nöjen – för att fira natten lång.

Nej, det gjorde han såklart inte.

Han satte sig i en bil och för att fördas 15 mil i bil för kvällstävlingar i Reims; med fem uppsittningar.
För att förmodligen fortsätta dominera i det sammanhang han trivs bäst. Känner sig hemma. På en hästkapplöpningsbana.

Och gärna numera.

På de franska.

Henrik Ingvarsson

Till sist; Förra veckans bildredaktör Anna-Karin Rundqvists Bison Spiro var ute i samma lopp som Global Respons på Enghien; slutade fyra och tjänade 4.400 euro. ”Vi är jättejättenöjda. Lite för kort distans och för ”svenskt kört lopp” för att passa honom som handen i handsken”, berättar Anna-Karin efteråt”.

7 KOMMENTARER

    • Jag också, om jag hade varit en sådan :).

      Men tänker att han ”eventuellt” hade kunnat få någon uppsittning oavsett …

  1. Björn Goop, Örjan Kihlström, Erik Adielsson, Ulf Ohlsson – fyra musketörer som är stjärnor i alla lopp de kommer till utomlands. Men här hemma vill vi se förnyelse, så vi har ropat efter John Campbell, 62. (Nu blir det väl Yannick Gingras som skall hit och köra galopp när Campbell lagt av?) Och stjärnkuskarna är för dominerande, så kuskar som är lite över 40 uppmanas släppa fram nya talanger. Annars brukar det vara så att konkurrens sporrar…
    Kanske inte så underligt om Björn Goop söker sig söderut allt oftare?

  2. Som jag sagt förut Björn goop fintar upp franska kuskar på läktaren. Det är klasskillnad då han är där och kör.

  3. Fintar och leker med de franska kuskarna?
    Det tog lång tid för Björn Goop att lära sig köra i Frankrike. Att köra Timoko i spets i ett litet fält med Venkatesh som tvåa kräver inget speciellt. Han har 13% vinst i Frankrike. Bazire 22% t.ex. Men BG är bäst i Sverige tycker jag och har störst chans av alla att få styrningar här nere i Frankrike. Främst för at han pratar franska och många av tränarna inte talar engelska. Dom flesta är bonnkaniner precis som i Sverige. Jorma försökte här nere en gång, men reste hem efter ett halvår, Var chanslös att etablera sig. Andra har också försökt utan framgång. BG måste visa att han inte bara vinner med ”handikappade” svenska hästar som kommer hit och står ungefär 400 000 tusen kronor plus inne i loppen på grund av våra dåliga prispengar. Klarar han det blir han att räkna med.

Lämna ett svar till Tabbemedt Avbryt

1000 tecken kvar