För toppkuskarna gäller att snabbt lämna misslyckade dagar, kvällar och nätter bakom sig, att skaka av sig ruelsen och istället öppna nya program.

Efter en misslyckad lördagskväll i Boden vände Erik Adielsson blad och åkte till Färjestad där han vann två av uttagningsloppen till E3 och om knappt två veckor sitter bakom den stora favoriten i en av E3-finalerna, Coin Perdu. Dessutom kvalade Erik in ytterligare tre hästar till finalerna.

Jag kan tänka mig att det var en mycket besviken Erik Adielsson som lämnade sommarnatten i Boden. Han hade då kört galopp med tre V75-favoriter och totalt missbedömt positionskriget med Anna Mix.

En dålig dag på jobbet helt enkelt. Eller på kontoret, som  Hans G brukar säga.

Då gäller det att ladda om, att glömma flopparna, jaga bort grodorna ur skallen. Att sadla om, om man kan uttrycka sig så i det här sammanhanget?

Och det var precis vad Erik gjorde. En ny blank sida fanns framför honom, där skulle framgångarna skrivas in. Det fanns inte plats för nya misslyckanden.

I synnerhet inte när Erik skulle köra den stora favoriten till slutsegern i E3, den dittills obesegrade Coin Perdu.

Några missar blev det inte heller. Erik vann inte bara med Coin Perdu (åttonde raka), han vann också med Staro Lochlyn. Dessutom körde han Global Un Puco, Van Kronos och Capitol Hill till andraplatser – och därmed finalplatser. Samtliga dessa fem finalister tränas av Svante Båth som därmed har fyra i den öppna klassen och en i stoklassen. Det är ingen överdrift att kalla Båth för en E3-specialist.

 

Christoffer Eriksson hade också en bra dag på Färjestad. Skåningens framgångar börjar vi bli vana vid nu för tiden. Eriksson vann två av kvalen för stona, Vanquir Kronos och Vamp Kronos, åt den allt mer framgångsrike tränaren Jerry Riordan. Inför finalen lär Christoffer välja Vamp Kronos – även om hon fick ett sämre startspår än sin stallkamrat.

I stonas final på Bergsåker (1 juli) får just Vamp Kronos dela på favoritskapet med Roger Walmanns guldstammade, och obesegrade, Dibaba som igår vann sin fjärde raka seger. Dibaba är en dotter till Ready Cash och Moonlight Kronos som är syster med stjärnor som Going Kronos och Lantern Kronos.

Den tredje vinnaren i Christoffer Erikssons händer denna dag var Tomas Malmqvists hingst Calle Crown.

Till sist: Kul är det när de lite mindre tränarna lyckas kvala in hästar i den stora unghästloppen. Jag tänker då på Magnus Dahlén (Velvet Gio), Guiseppe Lubrano (Al’s Espresious), Thomas Nilsson (Lucifer Lane) och Lise-Lott Nyström (Drizzle C.C.)

LP

 

 

 

 

22 KOMMENTARER

  1. Utan att känna Erik så känns han som en väldigt vettig och trevlig person. Kanske är det även det som gör att han misslyckas allt oftare på den stora scenen? Många spekulerar i det iaf. Duktig i försökslopp och andra lopp där det körs som ”det ska”. I de riktigt stora racen känns det dock som om det blir fel allt oftare.

    Kanske en felaktig analys men det har ju spekulerats i det här tidigare. Man kanske behöver vara lite mer galen och mer offensiv än ”vettig” för att lyckas när det verkligen gäller. Lite som i poker. Du kommer bara till en viss nivå även om du kan all teori som finns, sedan är det känsla och mod som måste adderas för att nå absoluta toppnivån. Något är det iaf!

      • Ja eller antingen eller kanske. Inte bara som precis alla andra och enligt skolboken. Lite dit jag ville komma även om jag kanske uttryckte det illa.

    • Nja nu är du väl lite orättvis . Han har väl vunnit det mesta som går o vinna i Sverige utom elitloppet. Däremot tycker jag han inte är spelbar i de stora loppen för äldre hästar utan blir alldeles för övertaktisk o harig i positionerna . Man kan nästan se hur han överanalyserar varje drag o ofta blir kloss i dåliga ryggar. Men ett föredönne o osedvanligt sympatiskt intryck vid sidan. Under de över 50 år jag sett trav finns det egentligen bara 2 kuskar där kusk på ngt sätt varit ett med hästen om man uttrycker sig så. Det är Gunnar Nordin och Johnny Takter. Det är tveksamt om det funnits 2 elegantare kuskar i jollen. Samt båda med stora meriter därmed inte sagt jag rankar dom 1/2 genom åren som kuskar. Men dock den känslan av samspel mellan häst o kusk har jag haft svårt o se hos andra i samma utsträckning.

  2. Hingstarnas E3-final känns väl som en gäspning med en överlägsen Colin Perdu i huvudrollen. Stonas final känns däremot som mera kamp mellan i första hand Dibaba och Vamp Kronos med Vanquish Kronos och Staro Lochlyn lurandes bakom. Men undrar om inte sluggern Vamp Kronos dänger upp ballerinan Dibaba. Det är vad jag tror.

  3. Jag hänger inte med på kritiken mot Erik Adielsson. Är det i år han har ”blivit sämre”? För förra året vann han bl.a. Kriteriet, Svensk uppfödningslöpning och BC-final. Är inte det tillräckligt bra? 🙂

    Muskel Hull: Stonas final står helt mellan Ready Cash-döttrarna Vamp Kronos och Dibaba. Känns som de är trettio meter bättre än de andra. Jag tror på ballerinan efter en optimal styrning av ÖK…

    • Man kan nog ganska säkert anta att de gamla rävarna i kusktoppen på det stora hela presterar efter hästarnas status. Att de varken vinner eller tappar konkurrenskraft från ett år till nästa.

      Från sidan ser det onekligen ut att stå mellan Dibaba och Vamp Kronos. Men rätt intressant att Christoffer håller Vanquish som en bättre häst är Vamp. Ett omdöme som luftades så sent som inför gårdagens tävlingar. Värt att påminna om är också att Thomas Uhrberg efter att ha kört Vanquish ifjol spikade emot Coin Perdu i uppfödningslöpningen. Helt klart måste det finnas resurser i den hästen som går långt bortom vad hon hittills presterat i lopp, även om gårdagens prestation var bra.

    • Ja, det är verkligen hårda papper när man får kritik för att inte lyckas i de stora loppen när man har Eriks meritlista…

  4. Erik Adielsson är väldigt generös med att berömma tränare, skötare och hästar, och erkänner nästan för ofta när han gjort en miss – många andra tränare väljer att hålla masken i det läget. Tycker inte att han är sämre än Björn Goop och Örjan Kihlström, men kanske inte lika spektakulär.

    • Kanske är ”hästens eget fel”.
      missförstå mig rätt men vem vill släppa en häst framför sig som ser ut att springa med handbromsen i, just när hon är nästa hela längden förbi?!
      Och som kusk bakom henne MÅSTE du ju köra så, för att utnyttja hennes största egenskap, styrkan.

    • Precis, det har vi gjort. Mer än de flesta.
      Konstig situation såklart, som en av de små tränarna som buntades ihop i en och samma klunga (hade varit konstigt att hålla honom utanför också), och det är inte vi som låter honom tävla.

      • Måste ändå säga att efter att ha läst på denna blogg vad Dahlén hade i sitt stall, efter alla uppmaningar att ”ta ställning” av den ena och den andra – så hade jag trott att jag skulle läsa glädjande ord över just den tränarens framgångar, på just den här bloggen ungefär när h-vetet fryser till is.

  5. Kanske det men när ni nu, tack o lov, vågar er på att vara bra mycket mer subjektiva i det här gebitet än många andra så kunde du/ni ju passat på att ta ställning ytterligare och exkluderat vederbörande. /Mårte Gotland

  6. En kusk som ramlar in lite bland dom som har bruna tungor, dock inget fel på hans CV.
    Åldern och rutin ger inte alltid fördel, slentrian uppstår och då kommer mättnad och alla felbeslut,kanske som M Lindgren sa,vinststrött?

    • Bruna tungan skulle jag i Stig Hs kläder enbart tycka vara pinsam, där ”Stig” får tungservice i vinnarcirkeln, i princip för att han och hans personal lyckats sela på hästen. Too Much, om du frågar mig.

    • Dålig jämförelse, på Valla var hästen förberedd som hon skulle, i Oslo kom hon ut på banan två minuter innan start pga strul med att vagnen var utlånad i loppet innan, dessutom spets där, vassast bakifrån, med en riktig toppmärr på utsidan.

LÄMNA EN KOMMENTAR

1000 tecken kvar