Foto: Stalltz.se

Hur det kom sig vet jag inte, men jag fick Milano innästlat i mitt huvud i går, när den ljusa men kylslagna vårkvällen började gå från förföriskt skimmer till att börja tonas ner över takåsarna.
Jag var i Milano första gången när Scarlet Knight med mindre marginal än en espresso från bancafét höll undan för det tyska stjärnskottet Oscar Shindler i Orsi Mangelli. Under ett på många vis ett omtumlande första internationellt uppdrag. Victory Tilly vann förresten Nationernas Pris samma dag, och det blev alltså dubbla ”du gamla du fria” över San Siro den dagen. Och så tog jag tunnelbanan från station Lotto när den var över, och på kvällen var jag på den sicilianska restaurangen I Malavoglia på Via Lecco och åt min första ‘pasta a la norma’ i livet. Efter det har jag varit där flera gånger ytterligare, sista gången hade man till och med fått en Michelin-stjärna.

Men så när jag i går googlade upp stället, ja då visade det sig att det har … stängt! För gott. Chiuso. Jätte-chiuso.

Jag har själv inte varit där på bra länge nu, och ägaren hade verkligen börjat bli till åren senast det begav sig och – herre gud – jag kanske aldrig någonsin kommer till Milano igen.
Men om. Ja då vill jag baske mig att I Malavoglia på Via Lecco 4 där innanför sina gardiner ska vara öppet.

Alltså, det där slåss man ju med hela tiden. De allra flesta av oss. Fler än de som kan erkänna det, det är jag säker på. Att allting ska vara som det alltid har varit. Att man nånstans i ett inre gärna vill det. Tryggt, fint. Om jag reflekterar över det? Varje dag. Hela tiden. Varje gång jag publicerar något, inte minst. Inte bli för nostalgisk nu.

Gamla Söderstadion.

Jag kan till exempel fortfarande sakna gamla Söderstadion. Så att armarna domnar och lite till. Det hugger till som ett ormbett i mellangärdet varje gång jag när jag på väg till matcherna går förbi platsen den en gång låg, vid det som just nu mest är ett grustag – och minns tillbaka.
Och bättre än det var där blir det aldrig. Jag avskyr dessutom konstgräs som ju gäller på det nya lyxiga spektaklet, likväl kan jag i mitt medvetande utan större bekymmer ta in alla plusfaktorer och inse att det där andra är passerat; det positiva överväger, vi är dubbelt så många nu, ja ännu fler till och med. Potentialen är av den anledningen enorm, kraften har ökat, intresset pekar uppåt, framtiden ser oerhört ljus ut. Sedan kan man ju som supporter tycka att den sportsliga utvecklingen går sakta som satan, men det är ju en annan femma…

Men travet och nostalgi då?
Jovisst, jag slentrian-lade-upp en bild på ett folktomt Xpress-Solvalla på twitter i onsdags kväll. Ett foto som Stefan Melander från bortre långsidan hade tagit under ett lopp, bort över publikplatserna, i en bild som lika gärna kunnat varit från lunchdags en januarimåndag. Totalt livlöst.
Det tog mindre än en minut innan jag fick motbild som svar, en som skulle visa att det minsann var några hundra som satt inne på Kongressen. Så det så. Och jag både inser och kan förstå vinken. ”Det var bättre förr liksom. Suck”.

Det är bara det. Till skillnad från Söderstadion. Man är väl rätt spritt språngande galen om man inte tycker att det var roligare med 6.000 på plats på Solvalla en onsdag. Istället för 400. Bättre också. Och även om det nu – såklart! – aldrig kan bli så igen, är det inte ett rent MÅSTE att faktiskt VÄNDA trenden? Kari Lähdekorpi uttryckte i vår podcast den här veckan att han sedan han flyttat hem till Finland mer och mer insett hur bra svenskt trav är. Så varför är vi då så ”gnälliga”, frågade han sig en smula.
Ja, varför är vi på vår vakt, vi som möjligen är det? Varför hålls det på som det gör?

Är inte svaret generande enkelt? För – att det inte ska BLI som i Finland! Eller i Tyskland. Eller Italien. För tecknen pekar ganska tydligt, på flera plan och pokalår eller ej, mot att vi kan hamna där.

Man slås till exempel av det varje dag. Hur uppenbart svårt det verkar vara att fylla loppen.
Treåringsstartlistorna på sistone har till exempel varit smått skrämmande tittning, för ett par veckor sedan var det fem startande/två lopp med 100.000 kronor till vinnaren i Kriterieserien på Solvalla. I tisdags på Jägersro lockade finalen av Primören med 80.000 spänn i förstapris sex startande, idag såg det ut så här i anmälningslistan till ett lopp med vettiga pengar (40.000 till vinnaren) på Åby. Och det är bara några exempel den senaste tiden.

I slutet av förra årtiondet låg antalet svenskfödda varmblodiga avkommor på mellan 3.200 och 3.500 stycken. År 2010 var antalet 3.143. Och 2014, de hästar som nu är tre år, var vi nere i 2.694. År 2016 hamnade vi positivt nog en aning, aning högre, och enligt en i aveln insatt person är chanserna till att studsa ytterligare lite lite framåt i år goda. Men ändå.

Vi kan aldrig locka tillbaka publiken till vardagstravet, det är bara att acceptera”.
Är inte det den öppnaste dörr man kan slå in i travsporten numera, så säg. Poff säger det.

Jovisst, det blir jobbigt. Det blir det. Samtidigt borde det i det uttalandet inkludera att säga att vi aldrig mer ska röra ett finger på våra publikanläggningar igen. Att bygga nytt eller att renovera för ett par tävlingsdagar om året verkar ju totalt befängt.

Men ger vi upp, pokalår eller ej, om inte Solvalla får sig en nytändning, om vi inte kan strypa besökstappet ens på V75, om drivkraften av att hitta till lukterna och frustandet och i slutänden hästägandet igen inte kommer tillbaka. Om vi inte hittar nya. Dit vi – om vi ser oss omkring i programbladen – ser ut att vara på väg. Ja, hästägande via datorskärm känns som en balansakt på den slakaste av linor, knappast långt bort från att snabbare än ett smarthone-tryck bytas ut mot något annat i livet.

Så. Det är av dessa anledningar det ”hålls på”. På grund av oron. För att jag tycker att vägen dit vi går åt i mångt och mycket känns fel. I det att människor som uppenbart inte kan travsport har så stor makt. Därför. Att vara frejdigt tillropande, det är klart att det i grunden inte finns något skönare. Våren är här!, jänkarvagn på!, tipsen ute nu! Men den dagen det inte finns några hästar att spela på är det inte lika snajdigt längre.

Och ‘I Malavoglia’ på Via Lecco 4. Om jag nu skulle ha råkat förbi någon gång, som sagt.
Förbaskade skit alltså.

Henrik Ingvarsson

Foto Solvalla: STALLTZ.SE

22 KOMMENTARER

  1. Det finns bara ett sätt att locka tillbaka folk i större skaror till Solvalla på onsdagar, man måste tvinga dit folk. Vill de se loppen live så måste de ta sig till banan. Det finns ingen annan lösning. Onsdagens omgång ska inte TV-sändas eller streamas live via ATG. Detsamma gäller den andra V86-banan för kvällen så länge som V86 ska avgöras på två banor. De kan visa ett sammandrag på en halvtimme mitt i natten på TV12 sen. I förlängningen måste Solvalla få tillbaka sin egen tävlingsdag på onsdagar och V86 måste flytta på sig. Kör V65 på Solvalla på onsdagar istället och lägg ner fredagarna i dagens format. Sen måste prissummorna justeras. Inte ett lopp med under 80,000 kr till vinnaren.

    Jag har i alla fall dragit mitt strå till stacken genom att ha sett alla Nuncios lopp på Solvalla sen hans första start 2015 plus att jag gjort ytterligare några besök till under samma period. Jag hade dock en period för några år sen där jag kanske besökte Solvalla endast två-tre gånger per år. De senaste åren är Nuncios och Tarzans förtjänst att jag hittat tillbaka.

    • ”man måste tvinga dit folk”

      Nej, det behövs inte…..men däremot finns en mycket ENKEL LÖSNING som jag skulle berätta om i höstas med blev avrådd så länge Skarplöth är VD för ATG efter han inte vill ha publik på travbanorna så fyller det ingen funktion efter han inte kommer att bidra med en cent för mitt förslag.

      Tycker dock att det är förvånande att ingen annan inser hur enkel lösningen är….en ledtråd….det måste VARA EN FÖRDEL att vara på travbanan jämfört med att sitta hemma framför dator/TV.

      • Med ”tvinga dit” menade jag om folk vill se loppen live. Sen finns det en oerhörd skillnad på spelformernas olika dragning och tradition. T ex V75 måste gå live i TV eftersom det ett lördagsnöje för hela befolkningen och har traditioner ända tillbaka till Tipsextra. Flyttar man samtidigt V86:an från onsdagar och kör den på två mellanstora banor någon annan veckodag så kan man sända den live i TV också. Gör om det till GS86 och lägg ner dagens söndagar med GS75.

        Men här kommer det viktigaste. När jag växte upp med trav på slutet av 80- och början av 90-talet så hade Solvalla sin fasta dag och där V5 och DD var huvudspelen. Det räckte och inget drömde ens om att rucka på konceptet. I och med att man lägger ner V65 på fredagar, som är helt meningslöst, så kan man köra den spelformen på onsdag på Solvalla istället. Det blir nästan som förr. Samt ökar man prissummorna så kan man få ihop startfält som inte skiljer sig märkbart från V75 på mellanstora banor. Men som sagt, det viktigaste är att Solvalla får tillbaka sin egen dag och att den inte direktsänds.

        Angående det sista du skrev. Lösningen kan också vara att ha två olika utdelningspotter. En för dem som spelar på Solvalla och en för dem som spelar på nätet eller i kiosken. Solvallapotten skulle ju givetvis vara bra mycket större.

        • Naturligtvis ett helt dödsdömt förslag. De flesta kommer till Solvalla för spelets skull, även om det inte skadar med god mat/dryck och fina hästar. En av de stora dragningskrafterna idag då spelet på V/P minskar är möjligheten att vinna stora pengar. Det tar du helt bort med det här upplägget då potterna kommer bli väldigt små då inte övriga Sverige kommer spela i samma utsträckning om de inte kan följa tävlingarna live.

          Att föreslå att lopp inte direktsänds 2017 är självmord.

          • Hur kan man begå självmord när man redan är död? Går det att dö två gånger?

            Backa bandet innan det är för sent för all framtid. Fast egen tävlingsdag på onsdagar, högre prissummor och någon sorts morot till de som besöker travbanan. Istället för två potter så kanske halverat radpris på V65 för de som spelar i kassorna på banan?

    • Kan nog komma mer folk, men jag hade avstått både spel och besök igår då jag bor på annan ort.

    • Tycker du verkligen att det här är vägen att gå eller är det bara ett sätt att visa hur kört du tycker att det är att vända trenden? Jag gissar på det senare. Hoppas i alla fall.

      • Jag tror inte på att införa begränsningar. Begränsa spelet hemifrån eller ta bort saker som idag finns på e-spel som livesändning.

        Känns verkligen som att jobba motvalls mot utvecklingen i samhället. Då tar man stendöd på allt.

        Vill man ha folk till banan får man väl jobba med de plusfaktorer som idag finns. Jobba med kringarrangemanget alltså. Frågan är då, vad blir kostnaden och vad ger det för effekt?

  2. Men lyft de goda exemplen. Vilka har lyckats? För investeringar har väl gjorts på sina håll?

    Åby renoverade sin resturang Pegasus 2008, byggde loger och en ny stallbacke med publikplats ovanpå. Nu tillkommer ytterligare investeringar.
    Men såhär halvvägs, hur har utfallet varit? Kom publiken tillbaks?

    Annars vad fattas? Lätt för Solvalla att peka på express men med tanke på sporten och huvudstad så var det ju pinsamma publiksiffror även innan. Så peka på någon annan lösning än baka en liten bit bakåt i nedförsbacken.

    • Jag har pekat på en del förslag för att få folk till banorna. Nämligen att det måste finnas ett mervärde att besöka banan. Exempelvis med något spel som endast finns på banan, eller högre utdelning om man spelar på banan eller något annat liknande. Och så upprustningar så att banorna harmonierar med tv-upplevelsen.

        • Förutom att det travsverige som du verkar propagera för känns otroligt själlöst (som när folk springer omkring begravda i sina mobiler och dessutom med gigantiska lurar på huvudet) så verkar du helt blunda för konsekvensen av avfolkningen på banorna. Vilka ska köpa/äga häst i framtiden? Vad ska återväxten bestå av? Det verkar som att du har fått för dig att allt är ett självspelande positiv. Bara folk spelar så löser sig allt. Njäe, riktigt så enkelt är det nog inte kommer du bli varse. Spel och sport måste leva i symbios. Lika beroende av varandra.

          • Senaste två ggr jag varit på trav:
            Olympiatravet lördag : 12483 personer
            Årjäng V75: 11123 personer

            Jag går inte på vardagstrav längre, inte när jag inte har häst som startar eller nån på närmsta bana jag känner. Möjligen sommartrav på nån mindre bana.
            Hade inte Åby valt fortsatt inreda sin restaurang som en danmarksfärja och serverat ej prisvärd mat så kanske jag hade tagit ditt ett gäng till en vanlig tävlingsdag nån gång. Men det grundsteget verkar vara svårt att få till. Kanske för att det är evenemangsdrivet, kanske Åby kan lyfta med hotelldelen…

  3. Ingen är direkt ”lösningen” på spåren ännu så länge….återkommer med ny ledråd senare..

  4. I framtiden kommer ingen gå på något liveevenemang, vi kommer sitta med glasögon och titta på dem. Det är bortkastat att investera i arenorna.

  5. Ta er gärna en titt på Woodbine Racetrack utanför Toronto.

    http://www.woodbineentertainment.com/Woodbine/Pages/Default.aspx

    Där tänker man helt utanför ramarna och investerar för fullt för att bredda nöjesutbudet runt hästanläggningen.

    Trav + Galopp+ Casino+ Hotell+ restauranger+ mässanläggning+ arena för show/konserer mm. Mm.

    Och kan ni tänka er…. allt detta trots att det är privatägt med vinstintresse till de investeringsvilliga ägarna.

    • Låt oss ta just idag som exempel på Woodbine’s tänk.

      Det ska helt enkelt lockas folk till anläggningen. Sen skall de lockas vara kvar efter tävlingarna och förnöja sig på andra faciliteter inom anläggningen.

      Woodbine (Toronto Kanada) kör själva 10 lopp mellan kl. 13-19. Då visas också loppen från Kentucky Derby USA

      För $35 får du biljett där fäljande ingår:

      Entre och plats på Northern Dancer’s room och tillgång dess Balcony med den allra bästa utsikten över loppen. Här har du också möjlighet att göra dina spel till de olika banorna.

      Kentuckyinspirerad 3 rättersmiddag 5-6 alternativ plus några alternativ för vegeterianer.

      Whiskyprovning för den som önskar när ni vill mellan 13-18

      Gratis nagelvård för sen som önskar när ni vill mellan 13-18

      Levande musik i pauserna mellan loppen

      Samt lite tävlingar där presentkort på anläggningens olika butiker/arrangemang utgör priser.

      Allt detta för $35.

      Tror fan att de sålde slut direkt.

      Misstänker att en och annan stannar kvar på casinot och eller bor på anläggningens hotell.

      Nästa gång är säkert just whiskyprovning och nagelvård utbytt/ersatt mes nåt annat av mervärde.

      Å nej, jag tror inte att just gratis nagelvård skulle vara svensk travsports räddning. Jag tycker dock att just tänkandet utanför ramarna är av intresse om vi skall locka nya människor till våra anläggningar och ta del av vår sport.

  6. Casino tycker jag inte, det är så många som hamnar i ekonomiska svårigheter av sånt – då är det väl bättre att de köper häst.
    Nagelvård känns inte heller sådär jätte klockrent, men det gav en stunds gott skratt och det tackar jag för. 🙂

    Nej, ska man vara riktigt modern så hakar man på hälsohetsen. Det går säkert att skaka fram ett par forskningsrapporter som visar att de som ofta besöker en travbana har lägre blodtryck, lägre kolesterol, högre nivåer av serotonin, sover bättre, går ner i vikt och känner sig allmänt gladare och har en mer positiv syn på livet än de som inte gör det. Kanske vi som hänger här kunde utgöra ett bra underlag för att bevisa detta, så positiva som vi är.
    Ja, sedan är det bara att hitta på lite bra saker med hälsotema som ramar in tävlingarna.

    • För bara en dryg vecka sedan tillkännagav Woodbine’s ledning en masterplan för den närmaste framtiden. Ser att de är inne på din linje med rekreation och hälsa.

      ”The vision for the plan is for Woodbine to continue to be the ultimate destination for horse racing and gaming, while integrating new expanded entertainment and cultural offerings, food and dining, hotel, shopping, office space, post-secondary education, recreation, health, wellness, and urban residential living.”

      Hela ”pressreleasen” hittar ni på följande länk:
      http://www.woodbineentertainment.com/corporate/RaceTrackNewsPage.aspx?NewsId=d68a01c6-d650-4252-85c9-d25323282a40

      På nåt vis känns det som att vi har en del att lära oss och i vissa delar fullt möjliga att ta efter.

      Några enkla fakta att beakta för FRAMTIDEN.

      Hästägare kommer inte att regna som manna från himlen. De hästägare som rekryterats via enbart kontakt via dator/livesändningar torde väl kunna räknas på ena handens fingrar.

      Våra anläggningar blir inte mindre slitna eller modernare utan kostsamma ombyggnader och renoveringar.

      Sporten kommer knappast kunna finansieras av enbart spel när nuvarande generation (medelåldern bland spelarna sett till åldersviktad spelkrona torde väl knappast vara under 60).

      Mediekonkurrensen lär knappast bli mindre.

      Kraven på bekvämlighet och kravet på underhållningsvärde bland konsumenter lär knappast bli lägre.

      Ja jag skulle kunna fortsätta en bra stund till…..

      Detta till trots verkar sportens företrädare och aktiva och tillika spelare mest oroa sig över starttiden på V75!!!

  7. Tror att avsaknad av närheten till hästarna är en grundorsak, sela på några hästar varje tävlingsdag inför publiken, lotta ut startbilsplats och även möte med några hästar efter lopp ! Lotta ut tandemåkning osv . Gör hästsporten så intim som möjligt , personlighet och upplevelse är några nycklar

LÄMNA EN KOMMENTAR

1000 tecken kvar