På fredag redovisar regeringens utredare Håkan Hallstedt sina slutsatser när det gäller omregleringen av den svenska spelmarknaden. Hallstedt kommer då att lämna över utredningen till civilministern Ardalan Shekarabi.

Håkan Hallstedt kan lämna ifrån sig ett gediget arbete, luntan är på 1900 sidor. För många i spelbranschen blir det en spännande dag att lyssna till vad Håkan Hallstedt har kommit fram till.

Skattesatsen är naturligtvis en intressant del i utredningen. Det har spekulerats i att Hallstedts utredning kommer att landa i en skattesats på mellan 15 – 20 procent. Enligt en källa som har insyn i utredningen kommer Hallstedt (bilden) föreslå att skatten skall vara 18%.

Det innebär för ATG:s del, när det gäller V75, så kommer spelbolaget att betala 18% av de 35% av omsättningen som återstår när alla vinstpengar är utbetalade. Totalt handlar det då om lite under sju procent på bruttoomsättningen.

Idag betalar ATG cirka 12,5% procent på totalomsättningen i V75. Om Hallstedts förslag får gehör kommer ATG undan med knappt sju procent till staten. Samtidigt kommer ATG att bli konkurrensutsatt på ett helt annat sätt när flera spelbolag träder in och erbjuder spel på travloppen.

Vilket i så fall borde gynna spelarna. Mer pengar tillbaka alltså.

Flera utlandsbaserade spelbolag ser möjligheten att agera på den svenska marknaden via ett licenssystem. Även för dessa kommer då de nya skattesatserna att gälla.

I utredningen föreslås också att staten skall släppa kontrollen över ATG. Att bolagsordningen i så fall kommer att skrivas om så att ägarna, trav- och galoppsporten, ges möjlighet att sälja ATG.

Samtidigt ges möjlighet för andra spelbolag att agera på den svenska marknaden via ett licenssystem. Även för dessa kommer då de nya skattesatserna att gälla.

Däremot lär det inte stå något i utredningen om hur sådana bolag skall ersätta till exempel travsporten för att kunna utnyttja deras tävlingar. Det får Svensk Travsport lösa med respektive spelbolag.

Om ATG blir till salu kommer det att handla om en köpeskilling på flera miljarder även om bolaget ligger rejält efter många andra spelbolag när det gäller tekniken. För ett tag sedan lade Kindred Group ett bud på det danska statliga spelbolaget Danske Spil. Budet låg på mellan tre och fyra miljarder danska kronor.

När en ny spelreglering kan träda i kraft är ovisst. Sansade bedömare talar om att det i bästa fall kan ske om drygt två år, sommaren 2019.

Till sist: Direkt efter Håkan Hallstedts presentation av utredningen på fredag blir det en presskonfererens där bland andra ATG:s vd Hasse Skarplöth och hans kollega på Svenska Spel Lennart Käll deltar.

15 KOMMENTARER

  1. Ytterst är det väl finansministern som bestämmer fortsättningen och ser hon minskade skatteintäkter så åker även denna spelutredning i papperskorgen hur gedigen den än är. Beträffande eventuell försäljning är jag tveksam till ett pris på flera miljarder, som skrivs ovan är tekniken kraftigt eftersatt och det krävs förmodligen stora belopp för att modernisera det lapptäcke som ATG’s IT-anläggning är. I praktiken är det väl bara namnet ATG man köper, dagens ATG-ledning lär försvinna omedelbart vid ett köp. Spelbolag idag är rejält slimmade och investeringar som SHL kan man glömma bort.

    Men vad som än presenteras på fredag så lär det bli heta debatter framöver, Hasse Skarplöth ser kanske också en möjlighet att smita iväg med floskelmotiveringen att hans uppdrag är slutfört när spelbolaget nu går in i en ny fas. Då slipper han undan detta med pokalåret. Dock är jag tveksam till att ST verkligen vill/kommer att sälja ATG, det behövs i så fall någon annan styrelseordförande än Hans Ljungkvist.

  2. Ja nu ikväll är det billigt köpa ATG ör ingen kan spela eller se travet. Teknik fel stått nu sen lopp 2

  3. När ATG börsnoteras/Säljs är det inte främst tekniken man betalar för, utan kundstocken och dess hårda data samt det alltmer skamfilade godwill bolaget har.

  4. Om det säljs blir det mer pengar till sporten då på långsikt? om dom som köper det är mer ute efter vinst till bolaget än till sporten. Hur blir det då? Får man inte mest vinst i längden med att behålla det i sin egen regi…

    • Det är många okända faktorer som kommer i dager vid en ev. Försäljning.

      Intäktssidan:

      *Köpeskillingens storlek.
      *Avkastningsmöjlighet på placering av försäljningsöverskott.
      *Kommande förhandlingar med ev. nya ägare och andra spelbolag om avgifter för
      att nyttja travloppen som spelobjekt.

      Utgiftssidan
      *Vem ska bekosta Tv-sändningar/ Datastreaming av loppen.
      * Vem eller vilka beslutar om politik rörande nyttjande av avkastning och ev. uttag ur fonderade/ placerade medel från försäljningen. Ska ST bestämma centralt eller ska besluten tas lokalt efter viss storleksbaserad tilldelning.
      *Vem ska finansiera utbildningar, Forskning, Hästsportens stiftelse, Wången mm..dvs sånt som ATG nu står för.

      Hur kommer situationen för våra uppfödare påverkas?

      Själv ser jag väldigt mycket politik och begynnande osämja mellan olika intressegrupper och landsändar vid en ev. Försäljning.

  5. ATG kostnader skenar , många beslut som tas är utan förankring inom sporten samt saknar insikt i såväl spelutveckling (top7, Boost, virtuella hästar) som kundernas önskan och behov.

    Således kan allt göras bättre och billigare .

    HNS är ett svart hål, som bevisligen inte tillför hästsporten i närheten av de 50miljoner det kostar. Det är en stiftelse som verkligen behöver transparens , med sanslöst höga löner och usel verksamhetsbeskrivning.

    Hästsportens fond renderar noll i intäkter , istället för långsiktig lågrisk investering i tex obligationer osv så används max 20% som checkkredit. Många miljoner i avkastning som kunde tillförts i prismedel.

    Listan på usla affärsmässiga beslut från ATG/ST är enormt lång vilket talar starkt för en försäljning samt inte minst att landets banor behöver någon miljard i renoveringsmedel.

    • Oavsett om en ny ägare driver spelbolaget med lägre kostnader så är det för travets del mer intressant vad förhandlingarna om bidrag till sporten ger.

      De nivåer som ges idag (dvs 100% av överskottet när allt inklusive skatt är betalt) blir naturligtvis orimliga för ett affärsdrivande företag man investerat i.

      I Storbritannien har myndigheter, bettingföretagen och hästsporten förhandlat några år och där pratar vi procent av ”gross profit” (bruttovinst) på runt 10%.

      Man skall dock akta sig för att jämföra äpplen och päron. En högre procentsats på rörelseresultat efter skatt kan i kronor vara lägre än en lägre procentsats av bruttovinsten. Allt beroende på företagets kostnaďsstruktur.

      Det årliga bidraget till sporten från en ny ägare kan dock som helhet förväntas bli betydligt lägre. Finns inte en chans att en ny ägare’s kostnadsbesparingar skall räcka till såväl Finansministerns som Sportens önskemål samtidigt som det bekostar täckning för den nya ägarens investeringskostnad. Därför är det av intresse vad en ev. köpeskilling kan ge för avkastning. Det är ju delvis den avkastningen som travsporten årligen skall ”leva på” efter en ev. försäljning. Att investera upp hela köpeskillingen i restaurering av anläggningar skulle därför vara förödande för framtida försörjning av sporten enligt vissa.

      Så du hör…. innan det ens är iscensatt nån tänkbar försäljning så uppstår situationer där politik om hur överskott av en ev. försäljning skall hanteras och fördelas.

  6. Till att börja med tycker jag man ska sluta prata om ”bidrag” till sporten – utan sporten kan ingen erbjuda spel på hästar så man ska istället betrakta det som att sporten säljer sina ”produkter” till spelbolagen. Gör man på det sättet så kan man ha olika modeller där del av omsättning kan vara en variant, som kan kombineras med fasta ersättningar som är oberoende av spelbolagets omsättning. Lite beroende på vilka delar av verksamheten man väljer att behålla.

LÄMNA EN KOMMENTAR

1000 tecken kvar