Nuncio.
Helst vill jag bara minnas Nuncio.

Nuncio. Och hans steg, och hans vackra kropp, och hans styrka och hans sätt att liksom likt en människa som dag ut och dag in knatar till och hem från fabriken borra ner sig, vid sin färd in på Solvallas soliga upplopp den där sista majsöndagen. Hans vägran att släppa någon närmare sig än en halv längd, hans historiskt mästerliga sätt att plocka hem Solvallas Internationella Elitlopp och hans – herre gud – hela säsong som obesegrad, det vill jag minnas.

Och jag vill minnas Delicious, det alltför lilla vi fick se av henne på en bana under 2016, och jag vill minnas Coin Perdu och Executive Caviar som båda känns som två undantagstvååringar och jag vill minnas On Track Piraten, Spring Erom och Readly Express (bilden)readlyexpress-mal-jpg-557978 och ni ser, det är alla åldrar i en svensk travsport som blir som alla vackrast när vi kan tjusas av en elvaåring i ena loppet för att bli förälskad i en tvååring i nästa.

Det där vill jag minnas av 2016. Den som vanligt mytiska Hugo Åbergskvällen och alla andra sommmartisdagar på Jägers.

Det är bara det. Riktigt så kan man inte summera ett år. Ett travår. Inte på ett ärligt sätt i alla fall.

För det har ju varit ett rätt mörkt 2016. Det måste sägas.

Ingen av oss glömmer väl den där dagen strax före midsommar 2006, när vi nåddes av beskedet att såväl ettan Jag de Bellouet som tvåan Lets Go i Elitloppet var dopade. Vårt Elitlopp, på ett ögonblick nedsolkat och smutskastat och just det året inte värt ett enda dugg. Den känslan glömmer åtminstone jag aldrig. Ett Elitlopp vi så omåttligt hänfördes av i stunden, på en sekund plötsligt devalverat till intet.
2006, ett Elitlopp som liksom inte finns i historien. Så förnedrande det var.

På flera vis känns detta år, tio till antalet senare, än mörkare.

Uppgifterna som kom till oss under Derbyhelgen på Jägersro och sedan bearbetades och rotades i och några dagar senare avslöjades på vår sajt; det att den franske stjärntränaren Fabrice Souloy dopat ett flertal av sina hästar med ”fattigmansbloddopingmedlet” kobolt. fabrice-souloy-bekymrad-minOch sedan på pricken bekräftades dagen därpå, på en gemensam presskonferens för de svenska och norska travförbundet. Eftersom fallen gällde både lopp under Oslo Grand Prix-dagen och Elitloppet.

Som trean i Elitloppsfinalen och försöksvinnande Un Mec d’Heripre.

Elitloppet igen alltså. Nedsolkat. Det finaste vi har, den mest välputsade pokalen i skåpet, vår världsliga majblomma ute vid Bällstaån; det vi reser man ur huse till, som vi laddar för i ett helt år, pratar käkarna ur led om, som vi bokar till och donar och lägger halva förbannade semesterkassan på och svider våra nackar under så att de knappt hinner lägga sig till kommande år – ännu en gång totalt respektlöst behandlat av en av de VIP-inbjudna.

För att inte tala om hur Oslo Grand Prix 2016 måste känna sig…

”Det är bra att systemet fungerar”, brukar det heta när det ska låta positivt när avslöjanden kring sådana här saker kommer fram.

Och visst, så det såklart. Det är bara sorgligt att det jag spontant tänker när ST berättar att de utökar resurserna i antidopningsarbete med två miljoner för 2017 inte är; ”vilka onödiga pengar”, utan istället att det åtminstone nog borde vara en nolla till bakom det beloppet. Så viktigt känns det. För framtiden, för trovärdigheten.
För att slippa fler nedsolkade Elitlopp.

Det, ytterligare dopningsavlöjanden, och en massa konstiga affärer där i stort sett aldrig någonsin någonting likväl får några konsekvenser (om man inte heter Anna Maria Öberg) och ställningstagande och icke ställningstagande gör att 2016 helt enkelt inte går att minnas enbart för …

… Nuncio.

Hur gärna man som sagt än skulle vilja.

Men avslutar med honom tycker jag ändå vi gör. Som en skjuts in i ett förhoppningsvis så mycket ljusare och friskare 2017, alla travälskare vill ha det, behöver det, så ge oss det.

Nuncio, från ett lopp under 2016 helt befriat från dopingfall.
Bara en sådan sak.

Vi tar det som ett optimistiskt tecken.

Henrik Ingvarsson

7 KOMMENTARER

    • Hur vet du det? – att det är välkommet alltså. Vet du var det ska sparas?
      Blir det sämre TV-sändningar, blir det minskad marknadsföring och därmed risk för sjunkande omsättning, blir det lägre prispengar…?

  1. Att ATG likt andra företag har ett kontinuerligt behov att se över sina kostnader likväl som utveckla sina intäkters volym,det är väl inget sensationellt.
    Signalen av att budskapet kommer nu, kan bero av att de intäkter som behövs för en ny nivå, from 2018
    för alla hästägare, behöver finansieras inte bara genom omsättningshöjningar dvs intäkter.
    Men även sporten kommer behöva se över sina kostnader.
    Det är resultatet på sista raden som räknas för ett företags ägare.
    Hästägarna vill ha betalt på översta raden,
    kanske inte helt otidsenligt?!

  2. Kan ATGs ”kostnadsöversyn” ha att göra med en tänkt förestående separation från ST/sporten, som det pratas om?
    Kommer bl a att beröra ekonomiska ansvarsområden om det blir verklighet, om jag förstått rätt.

LÄMNA EN KOMMENTAR

1000 tecken kvar