För andra gången inom loppet av bara ett par veckor blev Stefan Söderkvist i går den 19:e genom tiderna av i Sverige verksamma kuskar att nå den ytterligt märkvärdiga gränsen 3.000 segrar. Det hela skedde med hästen Elegant Ås, en kulen kväll på hemmabanan Åby, framför några ytterst få själar på publikplatserna.

Jamen för var det inte lite typiskt ändå. Att det skulle bli smårörigt, och en smula fel och ett och annat missförstånd och som det kändes aning bortglömt och borttappat när den, i mina ögon, ständigt underskattade Stefan nådde denna milstolpe.v86-3-elegant-as-mal-jpg-581199

Enligt några medier tog han nämligen den historiska triumfen med stoet Önas Ida redan den 19 november. Blev saluterad och hyllad och applåderad. Det var bara det att det visade sig att i det antal som uppnåtts vid den tidpunkten ingick även B-lopp, alltså lopp utanför totalisatorn, och sådan ska enligt Svensk Travsport inte räknas in i den totala statistiken. Så då hade Stefan inte vunnit 3.000 segrar trots att han hade vunnit 3.000 lopp och gratulerats för att ha vunnit 3.000 lopp utan att egentligen ha vunnit 3.000 lopp … och som sagt var det inte på något vis symtomatiskt när allt kommer omrkring?

För jag har skrivit det förr. Inte bara nu när den 59-årige medelpadingen (född i Sundsvall) på riktigt varit först över mållinjen 3.000 gånger; nej jag har alltid sett Stefan Söderkvist som rätt svårt underskattad i kuskeliten. Visst, möjligen är han inte på Örjan Kihlström-nivå, eller att han når upp till Björn Goops vassaste höjder, men bakom där … ja alltså, jag står för att han inte är ett dugg sämre än någon av de andra i den översta kuskeliten.
Det är den klassen han håller. Det är den kompetensen han besitter. Det är min bestämda uppfattning.

Dessutom har vi att göra med en ödmjuk människa. En reko rackare som håller vad han lovar, har han sagt till en kund att han visst kör hens häst nästa gång, ja då gör han det. Om det så är en Varenne eller en Nuncio som kommer tvåa med sin fråga.
Stefan är också en kusk som lyckas med konsstycket att oftast tänka på såväl hästen som spelarna. Det är sällan som Stefan kör ”ihjäl” någon travare, samtidigt som man som totoinvesterare i stor omfattning får valuta för ens satsade slantar.

Ärlig, reko, lågmäld, ingen direkt exhibitionistisk Cristiano Ronaldo-motsvarighet om vi ska hitta en fotbollsliknelse, snarare … och det krävdes lite fundering för att hitta rätt … mer Klas Ingesson, den så tragiskt bortgångne 1994-hjälten och framgångsrike fotbollsspelaren. Mer en som kör på, med en blandning av envishet, grovjobb och elegans.

Stefan växte upp i Kramfors och hamnade tidigt, via pappa Kjell, på hemmabanan Dannero. Där blev han kuskchampion fem år i rad, 1977-1981, innan gemonbrottshästen Amiretta starkt bidrog till en flytt söderut, till västkusten, Göteborg och Åbytravet.

Stjärnhästar genom åren då? Som Stefan kört? Ja, alltså … Noras Bean kördes i 680debuten den 19 maj 2008 av en viss Björn Goop. I andra starten tackade dock ”BG” nej, något som fick till följd att Söderkvist fick förtroendet av Ulf Stenströmer – och efter den dagen var han sedan konstant förstaval bakom denne storstjärna. Även det lite typiskt för vår jubilar, inte sant?

För några riktigt stora tränare som uppbackare har han knappt aldrig haft, kanske med undantag för en kort förstekuskperiod hos Kari Lähdehorpi, och möjligen är det så Stefan också velat ha det…

Men trots allt är det nog ändå amatörtränaren Ove Ousbäcks Fridhems Ambra som fridhems-ambraSöderkvist är allra mest förknippad med under sin karriär. Med detta drömsto, som också blev Årets Häst 1999, vann han lopp som Breeders Crown, Hugo Åbergs Memorial, Forus Open och Silverhästen.

Det ska också läggas till att såväl skador som en cancersjukdom stoppat upp karriären vid upprepade tillfällen och inte gör prestationen 3.000 segerdefileringar mindre imponerande.

För imponerande är han, Stefan Söderkvist.

Henrik Ingvarsson

10 KOMMENTARER

  1. Han var även i debuten förstekusk bakom Noras men då kunde han av nån anledning ej. Vid nästa start så blev aldrig BG tillfrågad då Stefan var ledig. Stefan har väldigt stor del i att Noras blev en världshäst med sina lugna och för Noras väl, snälla styrningar som han behövde i början av karriären. Nån gång blev det kanske för passivt i mina ögon. Men det gick snabbt över….

  2. En fin och välförtjänt hyllning till en travsportens gentleman! Jag tillhör absolut Stefans fanclub, även om jag personligen brukar spela emot (oftast omotiverat) då han är favoritspelad. Men det får man igen många gånger när han lurar en skräll först över linjen, så det där jämnar ut sig.

  3. Stefan är helt klart ett föredöme inom travet. En strålande driver och osedvanligt trevlig i alla lägen. Man brukar säga om dessa hedersmän att ”jag har aldrig hört någon säga ett ont ord om honom”. Till den gruppen hör definitivt Stefan.

  4. Tycker SS var en både bra kusk och tränare i början av sin Åbysejour. Han hade hur många vinstmaskiner som helst. Rose Spin, Afresh, Vinna, Hasse Calmon. Test Pilot och min personliga favorit Star Of Utah som var en genuin stenkross. På den tiden körde han mycket mer varierat och med stort självförtroende. Star fick nästan alltid lätta ankar 1300 kvar. Sedan krossade han för det mesta konkurrenterna. En Utah Bulwark light skulle man kunna säga.

    Skall jag spekulera så tror jag att SS är mest nöjd styrningen när Rose Spin vann V65-Mästaren 1985. RS och SS delade favoritskapet med Thomas Nilssons Super Garry. Har för mig att båda stod 2160. 1100 kvar gick Söderkvist på och lyckades 200 meter senare glida ner i andra ut. Loppavgörande och så snyggt.

    Det här håller jag dock verkligen inte med om: ”Det är sällan som Stefan kör ”ihjäl” någon travare, samtidigt som man som totoinvesterare i stor omfattning får valuta för ens satsade slantar.”

    Att han är snäll med hästarna instämmer jag i. Kanske för snäll? Extremt passiv om inte det är läge för ledningen. Så nån valuta för satsade slantar ger definitivt inte SS om inte ledningen finns tillgänglig. Streckar honom i princip aldrig från bakspår. Däremot tycker jag att han är grym startkusk. Lika bra från springspår som Adielsson och Untersteiner Sr.

    Tycker det är roligare att se färg torka än lyssna till Söderkvist. Snacka om att inte sticka ut något litet alls. Men det är väl sånt som går hem i Janteland.

    Om man tänker sig Söderkvist en weekend i en stuga i fjällen tillsammans med Kihlström så tror jag man max kan räkna med: God morgon, go middag, go kväll. Sen är det färdigsnackat den helgen.

  5. Varför skriver nu inget om den dopade Resolve och hans tränare – mannen som har konstant otur i stall, sulky och bakom ratten?

  6. En typisk kommentar från SS var när han vid ett tillfälle kört Noras Bean och inte fick fritt sista biten fick frågan om han inte kunde gått ut 800 kvar:
    ”Det är aldrig svårt att dra i högertömmen, det är betydligt svårare att kvar en bra häst under en längre tid!”
    Ägarna till Noras Bean tackar säkert för den inställningen

  7. Skulle satt häst i träning hos Stefan i min gröna ungdom (han var tränarkomet på Åby då), var ingen i hans stall så vi lämna den i träning hos ”Klacken” i stället, undrar fortfarande hur vi tänkte 🙂 Min favvo av Stefans många fina egna träningar var Frances Drew, fick väl målfoto däng i kriteriet efter blivit pressad i ledningen hela loppet!

LÄMNA EN KOMMENTAR

1000 tecken kvar