Unntakstilstand.

Jag snavade över ordet och var tvungen att titta upp igen. Jodå, det står faktiskt ”unntakstilstand” – undantagstillstånd om vi översätter det till svenska.

Det där ord som vi brukar förknippa med krigszoner, terrorangrepp eller naturkatastrofer. När staten ger sig utökade befogenheter för att ta kontroll över kriser i det egna landet.

I Sverige kivas vid dagligen om både sportsliga och speltekniska detaljer. Visst finns det dom som tycker att travsporten här befinner sig i en kris. Hur är det då i Norge där det norska förbundet i ett pressmeddelande skriver:

”Situationen per idag och utöver 2017 skall betraktas som ett undantagstillstånd för sporten”.

Svein-Morten Buer valdes i april i år till ny ordförande i det norska travförbundet. Han välkomnades då av de flesta. Nu lämnar Buer uppdraget. Men han försvinner inte ut i kulisserna, Buer skall istället rädda den norska travsporten i egenskap av generalsekreterare.svein-morten-buer-och-ordforande

Den norska travsporten har stått utan generalsekreterare under en period. Den svaga ekonomin var ett av skälen till att inte anställa någon när den förre slutade. Nu har förbundet bytt fot. Med tanke på de svåra utmaningar som den norska travsporten står inför anställs Svein-Morten Buer. Han blir den Messias som skall rädda travsporten i vårt grannland.

Den 1 november intar Buer (till höger på bilden) sin nya position. Samtidigt tar Knut Weum över som ordförande i det norska travförbundet.

Apropå Norge så kom igår ett trist besked. Knut Endre Lie har gått bort, endast 69 år gammal. Knut Endre var en showman som ofta besökte Sverige och här skaffade sig många vänner. Han var Norges svar på Björn ”Skräcken” Linder. Knut Endre hade alltid en vass replik till hands, han hade alltid en god historia att bjuda på.knut-endre-lie-i-sulkyn

En gång i tiden var Knut Endre en väl ansedd bankman i skjorta och slips. Innan dess hade han gjort en del affärer. Jag läser i Tormod Valakers bok ”Ja, vi elsker detta travet” att Knut Endre när han var 13 år sålde pannkakor och saft tillsammans med en annan i Sverige välkänd norrman, nämligen Solvallas förre chef Tore Fyrand.

Knut Endre Lie verkade i många länder under sin karriär Han var tränare, förutom i sitt hemland, i Italien och Belgien. Dessutom andretränare hos Jimmy Takter i USA. Där var Knut Endre med och tränade Moni Maker, ett av världens bästa sto genom tiderna.

– Själv fick jag bara köra B-hästar på Meadowlands ändå var segerprocenten 26,9, säger Knut Endre Lie, inte utan stolthet, i boken.

Stefan Melanders bild, med Knut Endre stående i sulkyn, är från en av segrarna på Meadowlands. Knut Endres signum var just en sådan segerdefilering. Norrmannen ville gärna bjuda på show.

När Knut Endre Lie fyllde 50 år var många av hans svenska vänner inviterade. 200 gäster hjälptes då åt att äta upp 150 kilo kött.

Som om det inte vore nog med att Knut Endre var bankkamrer en gång i tiden. Han var också en hejare på att spela fiol Vestfossens Salongorkester.

Till sist: Svante Båth tillhör de tränare som gärna tävlar med tvååringar. Igår hade Svantes Coin coin-perduPerdu stor uppvisning med Erik Adielsson i sulkyn. Coin Perdy vann på nya svenska rekordet 1.13,0a/1640 meter. Tvååringen är en son till S.J.´s Caviar och har en intressant mamma i Piova Kronos. Hon är nämligen en dotter till Viking Kronos och Pine Dust. Coin Perdu är obesegrad i sina tre starter.

LP

2 KOMMENTARER

  1. Känns inte som en tillfällighet att travet är på dekis i Norge, Danmark, Holland och Tyskland (och kanske Finland?). I Sverige jublar vi när det blir fem svenska ekipage främst i ett internationellt storlopp, när vi istället nog borde se oss omkring och fråga oss hur det blivit så här. Kanske är det inte fem minuter mer eller mindre mellan loppen som är skälet till att folk vänder travet ryggen som sport? Att spela på tangenterna ett helt år och jubla på plats en elitloppshelg över det stora intresset känns som kollektivt självbedrägeri underblåst av ATG.

    Travet i norden var en folkkultur, där man hade en egen häst eller följde med grannen på trav. Idag är den grenen av sporten förvisat till breddtravsdagar, medan det är multimiljonärer eller andelsbolag som slåss om prispengarna. Och andelsbolagen i ära så är väl inte närheten till djuret alltid så stor i alla läger. Livstecken i form av räkningar luktar inte så mycket häst…

  2. Mest intressanta frågan är varför detta inte utreds i hästforskningens stiftelse?
    Det BÖR ju finnas forskningspengar till att skriva flera avhandlingar som Svenskt Trav.
    En med socioekonomisk grund, där hästsportens inverkan på lokalsamhället påvisas,
    med öppna landskap, direkta arbetstillfällen, men också sekundära som lokala butiker, dagis,skolor, post, buss, och än fler arbetstillfällen bibehålls.

    Det finns ingen avhandling att stoppa i statens näve, som påvisar kostnaderna för att
    INTE ge hästsportens väldigt goda villkor(Mycket låg statlig beskattning) redan INNAN spelregleringen sker. Sänk från 35% på bruttointäkt, till sedvanlig företagsbeskattning
    på nettovinst.

    Så kanske skapas det nya glesbygdsjobb och några immigranter också kan anställas genom
    hästsportens utökade möjligheter att överleva långsiktigt.

LÄMNA EN KOMMENTAR

1000 tecken kvar