Det blev en sista, vacker och lätt vemodig kväll på Jägersro innan sommaren – i alla fall den i Skåne för min del – lämnar oss för vinden. Augusti, månaden som omväxlande är förförande ljuvlig och som en spark i magen. På samma gång på något märkligt vis.
En första väg mot hösten. Det lätt njugga slutet och den första känslan av hur långt det är till nästa vår i samma andetag. Balansgången mellan att förtränga hur allt är på väg att blåsa bort och att inse verkligheten.IMG_2406

Och så längst inne, apropå spark i magen, fanns där nyheten om Joke Face i hjärta och själ inborrad också. Liksom låg som en sorgsen skugga över hela anläggningen, även om ingen nämnde saken innan slumpen gjorde att det kom på tal i och med att Adrian Kolgjini vann ett lopp och kom till vinnarcirkeln och det blev sagt några fina ord av Adrian.

Om hur mycket hästen betytt för familjen. Vilket hårt slag det var för dom och för hela verksamheten. Men satte också saken i ett världsligt perspektiv, klokt nog, och över att livet går vidare.

Joke Face, ”vacker som en tavla”, som pappa Lutfi skrev när han lämnade det trista beskedet i går morse på sociala medier. Om Thåström hade beskrivit det hade det nog blivit ”som jordgubbarna smakade i Tant Bertas sommarkvällsberså”. Eller som ett morronvin i maj eller Fellinis La Strada.

Eller för egen del, som havet och den eviga horisonten och världen som tar sin början där borta nånstans.

IMG_2331Så fint, så gott smakade Joke Face. Så mycket betydde han, inte minst för Lutfis sambo Anna Svensson, och så smäktande fin var han.

Rädd och orolig efter att ha sprungit lös som unghäst, ängslig och ett slag under sitt liv misstänksam till tillvaron här på jorden, lite tvekande, ja precis som vem som helst av oss.
Så som tiden på den här planeten är, upp och ner, motgång och medgång och han som alla andra i behov av närvaro och kärlek för att komma i fas igen. Det är värt att tänka på.

Och det gjorde han, kom i fas igen alltså. Det gjorde han – väldigt mycket. Odödlig som Derbyvinnare han är och efter en andlös insats i Sundsvall Open Trot vi aldrig någonsin kommer att glömma.

Bara i sin linda när det gäller sina avkommor och något ordentligt betyg kommer han förmodligen aldrig att få, Viking Kronos-sonen, när det gäller avelskarriären. ”Han kommer att färga svensk travsport för många år framöver”, menade Lutfi när jag pratade om honom för bara några veckor sedan, och apropå hur många av de hittills födda avkommorna han präglat med sin vita, karaktäristiska bläs.

Nu blir det inte så många som det var tänkt. Men några pärlor kommer det säkert att bli, Ulisse Kronos är till exempel en son efter honom som jag blivit väldigt förtjust i. Och som jag tror kan vara en blivande stjärna. Låt oss hoppas lite extra mycket en dag som denna.

Det blev en sista sommarkväll på Jägersro innan jag snart lämnar Skåne för nu; hemmabanan för Joke Face. Och solen och himlen lyste som sagt tisdagkvällen lång.IMG_2412

Precis så som den gjorde det för snart sex år sedan, en första septembersöndag 2010, när han skar mållinjen som vinnare i Svenskt Travderby.

Och den gjorde det för Joke Face. Det tar jag för givet.

Henrik Ingvarsson

Läs också:

Joke Face dog på djursjukhuset

LÄMNA EN KOMMENTAR

1000 tecken kvar