Att det har skett saker och bubblat en del hos min forna arbetsgivare Travronden den senaste tiden är det få i branschen som kan ha missat.
Med ledningar som kommit och gått, chefer som petats och nya som tillkommit. Det har varit ”Dahlgren-gate”, prat om munkavlar, och uppgifter om människor som inte trivts. Flera tunga namn har också försvunnit från tidningen. Bara under det här året har såväl Thomas Hedlund som förre chefredaktören Ola Lernå slutat, dessutom har webbansvariga Jeannie Karlsson lämnat.
Lernå, kunnig som få om den här sporten, som har haft travsporten i sig typ alla dygnets timmar, lämnade till sist sin bebis, sitt allt. Så har det nämligen känts med honom och Travronden genom alla år.

Åby banner asp_banner980x110px

Att Ronden måste hitta nya vägar i den nya medievärlden är såklart ingenting konstigt; att man gör satsningar på digitala tjänster och köper upp bolag och inriktar sig på att vinna nya marker och ta sig in på andra stigar (nu fick jag väl in flera hyfsat rätta ”meningar i tiden”?) … men att vakna upp en tisdagmorgon, slå upp Travrondens papperstidning – som har kommit ut sedan 1932 – och upptäcka att det inte finns en ledartext i den!
Ingen tisdagsledare, en spalt på Ronden lika given som sill och nubbe och blommor i håret på sin dag och julklappar och luciakrona på sina respektive. Ja, ta vilken liknelse ni så önskar, och det är mer självklart än det ni kommer att jämföra med.

Att Sveriges ledande travtidning genom alla år inte står redo att ropa ut sin röst om just sin sport en tisdagmorgon, ja det är första gången som åtminstone jag har upplevt att det är tomt på denna självklara plats, just denna dag.

Den dagen blir jag orolig på allvar.
Då känns det sorgligt på riktigt och ända in i själen.

Henrik Ingvarsson

5 KOMMENTARER

  1. Minns hur dåvarande Trav- och Galoppronden på Carlboms och Fransson tid näst intill ”rynkade på näsan” (om en tidning nu kan göra det) åt spelet. Idag har Travronden alltmer blivit ett spelblad, med stora jackpotrubriker och en ansenlig spelredaktion som skryter över sporadiska jokervinster till insatser på åtskilliga tusen varje gång.

    Visst är det andra tider nu, men man tycker ändå att sporten borde dominera över spelet i travsportens egen tidning.

  2. Som i allt annat i travsporten, spelet och ATG har tagit överhanden. Skäms på er styrande på ST att det fått gå så här lång, blir döden för travet på sikt.

  3. Ledarna i Ronden har minst sagt urartat sista året. Förut var det oftast intressant läsning men numera tillför de ingenting. Antagligen beror det på ”snorungarna” (Ursäkta uttrycket) som skriver. Eller förresten…kan kalla dom för ”tipsnissarna”.
    Det måste till en gammal räv (typ som Lennart…eller för all del Henrik eller Lars G) för att det ska bli tyngd och studs i en ledare. Ronden är ljusår från detta numera… och det är väl antagligen avsikten också ?!

  4. Jag förstår inte detta ständiga tjafsande med sporten kontra spelet, i mina ögon behöver det inte vara något större motsatsförhållande i en travtidning. Det stora problemet är när bristen på kompetens lyser igenom i en tidning och vi börjar närma oss detta när det gäller Travronden.

    Sedan finns det en väsentlig skillnad mot 70-80 talet, då fanns det ett överflöd av tipstidningar, Ulf Donars Solvallaguiden/V65-guiden, Anders travtips m.m. I dessa skrev mycket kompetenta medarbetare som Lilleman Forsberg, Anders Ekberg, Micke Nybrink m.fl. Idag finns ingenting förutom ett antal betaltjänster för dyra pengar. I detta perspektiv så fyller spelet sin plats i Travronden.

    Det stora felet är att man anställt en chefredaktör helt utan travintresse, det fungerar inte i långa loppet.

  5. Håller (tyvärr) med Ingvarsson och alla kommentarer. Ingen spets på Ronden längre, ingen debatt, inga brandfacklor, bara rapporter och reportage, men få saker om ens något, som strävar efter att förändra.

LÄMNA EN KOMMENTAR

1000 tecken kvar