Ja, den frågan; den i rubriken alltså, vecklades fram i en bekantskapkretsdiskussion för ett tag sedan.
Och den är intressant. Befogad att ställa.
Att ställa och diskutera.

För vi kommer just från de första E3-finalerna; och de första tvååringarna trillar snart ut för säsongen och det väntar en hel räcka med större lopp för de yngre hästarna resten av året.
Såklart. I vanlig ordning.
Och då utkristalliseras det i lika vanlig ordning … duktiga unghästtränare.6-policy-of-truth-segerdef-lj-jpg-548276

Ja, som alltid skrivs det då rätt så där rutin- och slentrianmässigt om dem. De ”duktiga unghästtränarna”, och säkert med rätta, att den och den återigen visat att man hanterar det här med ungdomarna i travsporten på ett synnerligen skickligt vis. Det här med unghästträning, det kan hen och hen onekligen på sina fem fingrar (och det kan de ju uppenbarligen).

Ungefär så.

Och alltid efter triumfer i våra största två- och treåringslopp.

Men.
På vilka grunder kallar vi någon, hen eller hen för en hejare på unghästar?

Gör vi det på de rätta sådana?

Vad som nu är rätt och fel, det kan man alltid diskutera, men själva frågeställningen i sig känns VÄRD att just prata och bolla om.

Är det alltid den som vinner många två- och – framförallt, eftersom de är mycket mer flitigt förekommande – treåringslopp? Stora sådana.
Är det de som firar frekventa triumfer i dessa, men kanske inte syns lika mycket med samma djur som fyraåringar och äldre… Kanske inte alls rent av.

Åby banner asp_banner980x110px

Eller! Är det de tränare som klarar av att kanske lite mer balansera på linan, förvalta pundet i det längre perspektivet, den som kanske vinner aningen färre av E3-finaler och andra storslag som treåring – men har hästar som utvecklas som fyraåring och finns med i elitsammanhang som äldre?

Det kanske är DET som egentligen innebär att vara ”skicklig unghästtränare”.

Borde vi omvärdera begreppet, värderingarna, för det som brukar vara normen för det som står i rubriken?

Avslutningsvis: och i samma tema … så blir jag för dag som går mer och övertygad om att den svenska travsporten, precis som i Frankrike, borde skjuta på tillåtelsen när det gäller att tävla barfota; till den säsong när travarna är fyra år.

Och låta treåringarna behålla skorna på!

Avslutningsvis 2: 1.609 eller 1.640 meter? Efter mitt och Lennarts ganska ivriga diskussion under en längre tid kring detta pågår det just nu viss debatt (på twitter) i ämnet. Där … ledarargumentet för 1.609 meter just nu är: att det då och då körs över den distansen på annat håll i världen så då borde det köras även i Sverige. Detta trots att grunddistansen i vårt land är 1.640 meter.
Nog borde det finnas vassare argument än så för 1.609? Eller?

Henrik Ingvarsson

Foton: KANAL75

4 KOMMENTARER

  1. Duktig och duktig det är lätt att romantisera om travtränare ! 1. Ett bra matrial.2.Hästägare som har råd att betala för kalaset och driva Cirkusen,3. Ha talets gåva många travtränare har ju begåvats med det , eller ytterst tjurig o vrång,

  2. Det borde vara lättare att få fram en stjärna när man börjar kullen med 50 hästar, då kan man offra en och annan pålle på vägen för att få fram en vinnare och därmed synas och få 50 nya nästa år…

  3. ”det kan hen och hen”
    Så har då ”HEN” kommit till travsporten också!
    Undrar varför det bara är journalister och anställda inom TV/radio som använder sig av detta ord? Finns väl några fröknar i skolan också men de är väl tillsagda från högre ort kan jag tro!
    Har ALDRIG hört det nämnas ute i civila världen. Har ALDRIG hört någon på en Stallbacke, på publikplats, totomaten eller nån annanstans heller använda sig av detta påhittade ord. I TV/Radio ja, i journalistiska texter ja!

    Men alla vi andra? Näää!

    ”På vilka grunder kallar vi någon, hen eller hen…..”
    Ja, det kan man undra. Blir det fel om man skriver ”han eller hon” eller finns det ett tredje kön?

  4. Stefan Hultman var/är en skicklig unghästtränare. From Above, Maharajah som exempel har båda haft unghästmeriter och bevisat sig som äldre. Även i aveln har dessa lyckats.

    Lutfi Kolgjini är även han skicklig, förmodligen pga att han föraktar barfotakörning på de yngre hästarna.

    Nurmos har många framgångar som unghästtränare men de hästarna är slut som äldre, likadant med Båth.

Lämna ett svar till nils Avbryt

1000 tecken kvar