I alla svallvågor av inbjudningsspekulationer och pokalår och Nuncio och en fullständigt gudomlig Elitloppshelg och glädjande nyheter om Solvalla och så världens mest uppmärksammade bygdetrav på det som väl väntar på Åby under lördagen, så … stöter man fortfarande på saker som puttrar under ytan. Gnager, skaver, puttrar.

Det är väl som ST:s generalsekreterare Johan Lindberg uttryckte det i vår intervju med honom för någon vecka sedan.
Travsporten ska ständigt vara kokande.

Och det kanske är så.
Det är liksom något allvarligt fel annars … som om vi inte riktigt kan koppla av om det inte finns något att dryfta. Lyfta och debattera.

För en specifik fråga – och jag kan defintivt köpa att den finns – som dyker upp både nu och då och nästan jämt som ett samtalsämne när man talar med folk i branschen, och kanske i synnerhet hos de aktiva; är det här med informationen till spelarna.
Hur mycket, hur ofta, hur specifikt, hur styrt, ja var går gränsen egentligen? Var ska vi dra den?

Ja, jag har pratat med mer än en den senaste tiden som drar det så långt att sporten blivit kidnappad av just spelarna.Bo Dockered med föl bild 445

Spelarna, som via ATG – argumenterar de som tycker att de har för stor makt – bidrar till hästhållningen med drygt 20 procent. Medan hästägarna tillsammans med uppfödarna står för nästan 80 procent.

Det är i den aspekten frågan och åsikterna såklart uppstår: är det rätt att spelarna har/har fått den makt de påstås ha?

Som gör, tycker många, att spontaniteten försvinner. Att yrkesrollen hämmas. Som till exempel när en häst känns på ett nytt sätt i en värmning och man kommer på just i den stunden att: ”idag är det läge att rycka skorna”. Problemet är bara att det är anmält ”skor runt om”…
Och man har dessutom sagt i tolv intervjuer i förväg att hästen ska gå med öppet huvudlag; och att då byta till helstängt och få den stormen på sig efteråt, ja den drar man sig för. Även om det inte bryter mot någon paragraf i reglementet.

Ja, ni fattar.
Där nånstans ligger den. Kidnappningen. Som en del alltså talar om.

Vad jag tycker?
Helt ärligt, jag är kluven.

Å ena sidan; utan spelare … ja då blir det trots allt jobbigt för travsporten.

Å andra – rent personligen har jag gått in i utrustnings- och försnacksväggen för länge sedan. Och det är inte någon av de i många fall duktiga reportrarnas fel … men alltså, hade inte den fullkomliga gudagåvan ”bansändning” funnits som alternativ på atg.se (vems fötter är det förresten jag ska kyssa?) vet jag inte om jag överlevt travet till denna dag. Så djupt har det satt sig för mig.

Men det är ju jag det, och visst; jag är säkert inte ensam i min ”vägg”.
Samtidigt som det finns massor av spelare där ute som bara verkar sukta efter mer. Som aldrig får nog. Som tar spelet på hästar på betydligt större allvar än jag gör. Och bidrar mer till spelet än jag dessutom.
Och som tycker det är det absolut viktigaste verktyget/detaljerna för att vinna på trav. Det här med hur hästarna är utrustade.Lennart Bäverholm och Björn Goop

Som tycker att fler saker än bara skoinformationen bör anmälas på tävlingsdagarna. Skor, huvudlag, vagnar, med mera. Och att det dessutom anges i programmet vad de gått med tidigare.

Så. Jag kastar ut frågan helt enkelt.

Var går gränsen?

Har det gått för långt? Har spelarna för stor makt?

H-a-r sporten blivit – eller åtminstone är på väg att bli – kidnappad av spelarna?

Henrik Ingvarsson

15 KOMMENTARER

  1. ATG balanserar på många stolar, de har ingen Compliance officer , vilket gör att antalet misstag som görs fullständigt i onödan är orimligt många för ett bolag som omsätter 15 miljarder och delar ut 12 miljarder i vinster till spelarna.

    I bakrunden av Remy Nilssons ” Vi vill inte ha siffernissar som kunder” och den spelformsutveckling som skett, profileras ATG som lotteribolag.

  2. Såsom lotteribolag behövs ingen information,men då kommer ATG heller inte fästa någon vikt överhuvudtaget vid hästsporten längre, och är det lösningen på uppfödarbrist, hästbrist, ägarbrist, amatörbrist?

  3. Vill hästsporten framstå som kunskapsbaserat, kan endast information vara av godo, jämför med USA-sporter, Fotboll osv. Där är informationshanteringen ökande, samt ställd under allt hårdare krav spelsäkerhetsmässigt.

  4. Vid eventuell spelreglering,kommer kraven från licensierade spelbolag öka oerhört på korrekt informationshantering från hästsporten, annars kommer intresset för att sälja hästsport minska drastiskt. Lotteriinspektionen har saknat kompetens i ämnet. Kommer förändras.

  5. Förövrigt kan jämföras internationell galopp,där oerhört mycket mer information finns i programmet att tillgå, där skulle få ifrågasätta vikten av information, och nödvändigheten av korrekt informationshantering. Lex Macau , Hongkong, Tokyo, Storbrittanien osv. Information avskräcker få, korrupt information avskräcker långt fler.

  6. Problematiken ligger till stor del i att man har så olika ingångspunkter som spelare och tränare, vilket gör att man har svårt att köpa varandras åsikter. Information kring utrustning drar detta till sin spets eftersom de olika gruppernas intressen krockar. Med bättre kommunikation skulle förståelsen för varandra öka och därmed även sänka irritationen som både aktiva och spelare känner.

  7. Sett till den tidsålder vi lever i, nej. Alternativet är mindre eller ingen spelomsättning. Dagens spelare kräver information för att lägga sina spel.

  8. Det som gör trav till ett fantastiskt spel och framförallt streckspelen unika är att man får möjligheten att se alla de lopp man spelat på, jämför exempelvis med stryktipset där det blir svårt att se 13 matcher som går samtidigt. Även för många som bara tittar på lördagar så har de sett de flesta hästarna tidigare på V75 och kan därför dra egna slutsatser.

  9. Detta lockar till sig en viss kundgrupp som vill ha mer utav sin kupong än bara ett lottonummer. Sen finns det givetvis många nyanser av spelare men med ett så stort antal kunskapsspelare kommer också stora krav, därav bl.a utrustningsinfo. Det är också det som gör att det finns så många passionerade människor som lägger otroligt mycket tid/pengar på sporten. Kan man få det ena utan det andra?

  10. Frågan är absolut berättigad. Fast det är inte bara spelarna som vevar kravmaskinen – det har växt upp en födkrok för halvjournalister och privatbloggare, självutnämnda företrädare för spelarna, som kramar ur de aktiva som kaviartuber i sin jakt på alla möjliga och omöjliga förändringar. Materialnördarna förefaller väldigt dystra och påstridiga – var tog travsporten som nöje vägen?

  11. En aspekt som oftast inte lyfts fram är att den här konflikten mestadels beror på att vi har spelformer med HÖGT antal lopp.

    Med färre antal lopp på spelformerna skulle tränarna även hinna värma hästarna i de avslutande loppen innan spelstopp och därmed ta utrustningsbeslut samt rapportera in info.

  12. CD,
    Tycker just det här ämnet/gränsdragandet har ganska lite med ev bakåtsträveri att göra.
    Och det var mest en fråga, som sagt.

    Vad är det som gör att du svarar ”Nä”? Det är mer intressant.

  13. Jo de har dom,när muppar på diverse spelsaiter börjar lägga sig i kuskars taktik å till och med ringer å förmedlar info mellan kuskar har de gått över styr,senaste exemplet ,unterstainer släpper om du provar-sjunesson” att till synes å sist handlar mest om en häst är frisk än jänkarvagn å huvudlag verkar dessa stollar ha missat

LÄMNA EN KOMMENTAR

1000 tecken kvar